Utvandringsvågen på 1850-talet gick till 80 – 85 % över Göteborg och då passerade alla emigranterna Tullhuset för att visa upp sina emigrationshandlingar.

(Klicka på bilderna för att se dem i större storlek)

Gamla Tullhuset när det begav sigI det gamla Tullhuset vid Stenpiren i centrala Göteborg finns nu Emigranternas Hus på andra våningen. Första våningen ockuperas av det statliga kasinot – men samarbetet mellan de två lär vara gott enligt verksamhetschefen Nini Engstrand på Emigranternas Hus. Detta har tillkommit efter en motion i Göteborgs kommunfullmäktige 1983.

 

UtställningshallenDe förnämliga emigrantlokalerna består av en utställningshall och en forskarsal. Hallen innehåller just nu en utställning om nåssvenskarnas flyttning till Jerusalem, ”Helgum, Helfrid och det heliga landet”. Nini Engstrand informerar oss om emigrationen till Nordamerika Där mötte Nini Engstrand oss släktforskare från skärgården och berättade om den stora utvandringen från Sverige under arton- och nittonhundratalen, då 1,4 miljoner svenskar emigrerade, mest till Nordamerika. Det innebar, att vissa landskap, exempelvis Dalsland, halverade sin folkmängd! Av emigranterna återvände drygt 200 tusen till hemlandet. Utvandringen gick i vågor. I den första stora vågen på 1840-talet fanns många religiösa grupper, bland annat de välkända Erik Jansarna, som grundade sitt idealsamhälle Bishop Hill i Nordamerika.
Emigranternas resvägar klartlagda

Utvandringsvågen på 1850-talet gick till 80 – 85 % över Göteborg och då passerade alla emigranterna Tullhuset för att visa upp sina emigrationshandlingar. Sillgatan (nuvarande Postgatan) var centrum för emigranterna i Göteborg. Där fanns agentkontor och emigranthotell och där kunde man köpa vad som behövdes för den långa resan över havet. Innan man slutligen lämnade Sverige bakom sig hölls alltid en emigrationsgudstjänst, en tradition som återupptagits av Vänföreningen Göteborgs-Emigranten en gång om året. Utvandringen till Nordamerika upphörde av naturliga skäl under amerikanska inbördeskriget men startade på nytt med början 1879. En intensiv emigrationsperiod varade därefter ända in på 1930-talet.

Emigranternas Hus i Göteborg är en stiftelse, som bygger sin ekonomi inte bara på tillskott från det allmänna utan också på avgifter. En timmes handledd forskning kostar 150:- och en timme utan handledning kostar 50:-. Anders Väslund i arbeteDen som vill forska måste beställa plats i forskarsalen på telefon 13 00 51. I forskarsalen ansvarar Anders Väslund för verksamheten. Han introducerade oss i ett enormt forskningsmaterial, som omfattar 4 000 databaser med 2 miljarder människor. Att bara bläddra igenom den enorma pappershög som utgör bakgrunden för databaserna skulle ta en livstid. Att söka i databaserna tar 20 sekunder …. Databaserna omfattar allt från kartor över kyrkogårdar till listor över passagerare och förrymda sjömän.

Under visningen informerade Anders Väslund oss besökare om intressanta detaljer ur emigrationens historia och uppehöll sig särskilt kring Castle Garden och Ellis Island, de två platser som mötte emigranterna från Sverige i New York. Där fick de invandrare, som reste i tredje klass, genomgå både läkarundersökning och regelrätta förhör. Passagerarna i andra och första klass klarade sig lindrigare undan efter en resa som hade kostat minst 100 riksdaler på 1880-talet.

Amerikabåten klar för avgångInte alla lyckades slippa igenom nålsögat. Cirka 2 % av alla svenska emigranter vägrades inresa i USA och fick snöpligt återvända hem på rederiets bekostnad. Resrutten för utvandrarna gick oftast över Hull och Liverpool i England innan starten för Svenska Amerika-Linjen i december 1915 gjorde emigrationen lättare och snabbare. Under den mest intensiva emigrationsperioden lämnade 2 000 människor Göteborg varje vecka, oftast på de kända utvandrarfartygen ”Rollo”, ”Romeo” eller ”Orlando”. Segelfartygens roll i utvandringens historia upphörde omkring 1870 och därefter dominerade ångfartygen helt.

 

kaffedagsSom vanligt på våra studiebesök var det många av oss släktforskare som ställde frågor av personligt intresse och besöket kunde säkert dragit ut åtskilliga timmar, men vid åttatiden var det dags att återvända hem utan att låta frestelsen att stanna på kasinot på första våningen ta överhanden.

 

Sture Olofsson, författande ordförande
och Hans Taremark, foto

 


Alla bilder

CIMG4458
Cimg4460
Cimg4462
Cimg4463
CIMG4466
CIMG4469
CIMG4473
CIMG4475
CIMG4482
CIMG4484
CIMG4487
Cimg4488
01/12 
start stop bwd fwd