Något om Kvillebäcken

Att Kvillebäcken skall ha givit namn åt Quebec låter för oss lite främmande.

Men det är kanske inte så konstigt. Att vikingar har funnits i våra trakter är ju känt och namnet Qvillebäcken kan ju mycket väl ha funnits redan på den tid då vikingarna gav Quebec sitt namn. Bäcken har varit en viktig kommunikationsled, inte minst vintertid då isen kunde klara tunga transporter. Den rinner upp i närheten av Tuve kyrka och har utlopp både i Nordre-och Göta älv, en mycket ovanlig företeelse som kallas bifurkation.  På 1600-talet fanns Qvillebäckens färjeläge och omnämndes då som färje- eller roddplats. Det skall ha legat ca 50 m nordost om Kvilletorget där bäcken gör en krök och man kan se en träskoning av bäckstranden. Tidigt på 1800-talet ägde Coopverdie kaptenen Johan Magnus Edberg färjeläget. Hans bouppteckning från 1832 visar att där fanns flera byggnader, bränneri, kägelbana, stallrum o.s.v. Många skjutsar kunde övernatta eller bara byta hästar. Officiell invigning av en ny färjeförbindelse blev det 1849. Då hade en allékantad väg anlagts rakt ut i älven för att förkorta avståndet in till staden

Källor: Lundby Hembygdsförenings skriftserie nr 5 om Kvillebäcken

Folke Erikssons bok om Lundby på Hisingen