Kvarnarna på Hönö

Av Helge Svensson

 

 

MjölnareHans Andersson

 

I anslutning till den omfattande släkttavlan som var med i första numret av tidningen förra året, kan det ju vara lämpligt att berätta lite mer om Hans och hans son Magnus.

Både Hans Andersson och hustrun Anna kom från Flateby under 1790-talet. Han blev snart ägare till stora markområden i Bergagården. Han ansåg det nödvändigt med en kvarn på Hönö och byggde en för att främst använda den för eget bruk men även andras. Han brydde sig inte om att begära tillstånd. För detta fick han böta och blev ålagd att ta bort kvarnen. Det gjorde han inte trots stora ansträngningar från myndigheternas sida. Han blev instämd till tinget och fick böta flera gånger. Till slut gav myndigheterna upp och lät Hans behålla kvarnen.

Hans avled i kolera 1834 och sonen Magnus övertog kvarnen och drev den i 15 år. Om Magnus kan det berättas att han vid ett tillfälle hade hyst en från Älvsborgs fästning förrymd livstidsfånge. För detta fick han utöver böter 8 dagars fängelse.

 

Kvarnen på Heden

 

Kommunens enda kvarvarande kvarn står på Heden. Den är en s.k hättkvarn, de drivande delarna sitter placerade i en hätta högst upp på kvarnen och kan drivas runt med hjälp av ”rumpestången” så att vingarna kommer att stå mot vinden.  Kvarnen stod först i Hållsunga Östergård ”Stenlia” i Torsby och ägdes då av Johannes Persson. ÅR 1845 skiftades hans egendom och kvarnen tillföll då sonen Per Johannesson ”Stenli-Per”. Per och hans hustru dog båda i nervfeber i maj 1870. Eftersom deras barn var små, lejdes soldaten Lars Frimodig att sköta kvarnen. Men då det fanns ytterligare två kvarnar i bygden och ytterligare en under byggnad så ansågs kvarnen olönsam och såldes därför till Hönö. 1873 hade August Olsson ”Träskarn” köpt mark på Heden och där ställdes kvarnen upp. Han betalade 60 riksdaler för marken. Säljare var enligt köpebrevet Andreas Larsson och Janne Olsson. August Olsson var född 1844 och kom från Torrebräcka i Torsby. Efter att ha bott här mellan 1864 och 1867 kom han tillbaka 1875 och hade året innan gift sig med Petronella Johannesdotter från Hönö. De bosatte sig på Heden och fick flera barn. Omkring sekelskiftet övertogs kvarnen av Alfred Borg född 1855. Han kom från Holta och var son till förre soldaten Bengt Borg som från 1885 varit mjölnare på Björkö. Alfred gifte sig 1881 med Johanna Maria Andreasdotter. De fick många barn.

Kvarnen var igång tills i slutet av 1920-talet och har stått stilla sedan dess. Numera äger och underhåller Hönö Hembygds-förening kvarnen.    I en bok som Kerstin Berg har skrivit, (finns på biblioteket) står berättat om Stenli-Per och hans kvarn när den stod i Stenlia. Per var enligt de gamlas mening en ärlig mjölnare, alla tycks inte ha varit det.

Kvarnen var ett kärt tillhåll för byns manliga innevånare under de långa höstkvällarna. Där samlades de och övade fingerkrok, handtag, båtsmanstag och rotdrag. Allt som tilldrog sig i bygden diskuterades i kvarnen.

Efter Pers och hans hustrus död  då Frimodig skötte kvarnen, finns det också kvar en berättelse om hur han en höstnatt under malningen fick se Stenli-Per komma ner för trappan. Han såg tydligt benen och skinnpälsen. Han fick dock tagit sig samman och fick slagit på bromsen och revat seglen varefter han sprang hem.

Efter denna spökhistoria kunde berättelsen om kvarnen vara slut. Det är den dock inte riktigt. För något år sedan ringde en herre som bodde i Tumlehed i Torslanda och talade om att han var barnbarnsbarn till Frimodig. Han talade om att Frimodigs hustru hade avlidit 1886.

Enligt bouppteckningen efterlämnade hon Enkomannen Lars Frimodig och deras fem barn.

Frimodig själv levde i många år till och det finns ett fotografi av honom. Tumlehedbon har varit och besökt kvarnen ett par gånger.

 

Var stod kvarnarna?

De exakta placeringarna på Hönö och Rörö är ju inte så svårt. I båda fallen finns ju Kvarnberget kvar på kartorna. Inte heller i Skarvik är det svårt att fastställa den exakta placeringen. På ett vykort från början av 1900-talet, då det kostade 2 öre att skicka kortet lokalt, ser man kvarnen bland den övriga bebyggelsen. Kvarnen revs 1911. På Rammen skall finnas märken kvar i berget. I vattnet strax utanför har man nyligen hittat en kvarnsten. Hur den hamnade där är oklart, kanske tappades den då kvarnen flyttades till Rörö. Avsikten är bärga den. Var skall den ligga när man fått upp den ?  Olika förslag finns. De andra kvarnarnas exakta lägen är oklara. Någon kanske vet? Hör av er!

 

Helge