Kom lustig Camerater

A.E. Flöja 1740


1.Kom lustig Camerater

Kom lustig med oss nij

Wi mötas på Paraten

I morgon klåckan tij

Kom med oss Jonas Holm

Så tar wi oss en hyra

På skeppet Stad Stockholm.

 

2.Ingen lides på kiöhlen

Som hyras wil för man

Som ei kan gå til drillen

Och taga roor i hand

Men är det en bra karl

Så kan han det nog lära

För´n resan ändat är.

 

3.När Syd-Ost begynnar kylla

Och Lotzen är ombord

Och så Merssegel fylla

Så går en man til Roor

I Herrans Jesu namn

Directe ut om buskär

Far wäl o Fädersland.

 

4.Wi går genom Kattegatten

Directe för en slår

Så får wi Pater Noster

Alt om wår styrebord

Cursen är Nord Nord Wäst

At wi passera Skagen

Som mången man har qwäst.

 

5.Så ändra wi wår kosa

När Skagen är förbi

Så får wi Linders Nosa

I Wäster til at sij

Den må wi run förbi

Wår Herre Gud oss lotza

Nu och i allan tid

 

6.Förbi the bergen höga

Som kallas Linners Näs

Der får wi Nordsiön plöga

Förutan löf och gräs

Så stäfwen emot Norr

De Norska klippor höga

Har wi om styrebord.

 

7.Den Skotska kusten grymma

Wi hafwa om bakbord

De fuhla Mahle strömmar

Som sträcker sig i Norr

Wi lemna i sitt stånd

Den breda Kattenosa

Hon lycktar Skottars land.

 

8.Far wäl du lilla Skottland

Med tina många Öör

Om wi går Norr om Hetland

Det råder wår Commandeur

Doch kan man komma fram

Mellan Skotland och Hetland

Är nog en breder gång.

 

9.Far wäl du kalla Hetland

Fuhlö och Faierhil

Samt Iseland och Fährö

Och sniöda Häckenfiäll

Runna och så Barrö

Nu komma wi på Rymden

Den stora Wäster siön.

 

10.All bannor och all swordom

Skal icke brukas här

Ingen lides om borde

Som Guds förgäten är

At han i hwarje stund

Med eder och med bannor

Missbrukar så sin mund.

 

11.Wi surra wåra anckar

och drellar med wårt roor

Wi föra wåra tanckar

Til Gud i högden bor

Det stora Ocean

Det har wi nu för stäfwen

I Herrans Jesu namn.

 

12.Europa berg och dahlar

Wi skyndar oss ifrå

Wår Styreman uthalar

Nu sina saker små

Sitt krumma Kryssgewähr

Han sätter öfwer nosan

Och ser hwad klockan är.

 

13.Han har logg och linia

På Inventarium

Ther til qvadranter fina

Sitt Astrolabium

Gradståcken är ock god

Intil wi nalkas Linien

Och Pick Canari fot.

 

14.Han har ock Kort och Passar

Solglas som äro god

Så ock Pägle Compasser

Pläischalen är ett fot

Han har der på förstånd

Om wår Compass han liuger

Så corrigerar han.

 

15.Sin Dicklinas af Solen

Han söker klockan tolf

Distancien från Polen

Der skrifwer han ett noll

En Söder Diclinas

Adderar han til högde(n)

Och låter sedan dras.

 

16.Summan han subtraherar

Från nittios compliment

Resten han presenterar

Den högden pertinent

Så har han Poli högd

Med Söder Diclinatie

Och är så der med nögd.

 

17.Solen benorden Linien

Så är det icke så

Den Diclinas wi finnen

Skal då från högden gå

Sedan från nittio rätt

Han resten subtraherar

På förbemelte sätt.

 

18. Han skiuter stora Hunden

Cyrus en stierna stor

Är sexton Grader bunden

Söd om wår Eqvator

Fiorton minuter mehr

Så giör han ock med Rigel

Ett lustigt plaiser.

 

19.Castor som Polux broder

War födde af en Mor

De wachta uppå Polen

De wachtar twå i Norr

En mäckta dryg distantz

Der från til Orionen

Och wågen sin Balantz.

 

20.Den Jungfru täck och blider

Som axet har i hand

Hon kommer på de tider

Til wår Meridian

Och uti högden bor

Nio Grader en halfwer

Besiden Eqvator.

21.Om någer det åstundar

Hwar som rätt Linian är

Den förste af tre Kungar

Han fölier henne när

Som kallas Fregge Råck

Har du den i Zeniten

Så är detta alt nog.

 

22.Den täcka Venus snälla

I morgonråden bor

Påminner Botz-Gesäller

At giöra bön och Chor

O Gud bewara oss

Från de Orcaner grymma

Och så från Abrålhos.

 

23.Den röda Martis snälla

Är Aftonstierna wår

Hon synes mäst om qwäller

Uppå hwart annat åhr

Hon oss påminna skal

En aftonbön at giöra

När dagen lycktas all.

 

24.Wil du Planeter känna

Så achta grant uppå

De flamma ei och bränna

Som de Fixstiernor små

Så kännas de nu bäst

Saturnus är den högsta

Och Månen går oss näst.

 

25.Wi måste något lära

På denna resan stor

Och kosten ei förtära

Som råtter aller koor

Ty frågan den är fri

I sådana tilfällen

Om hon är höfwelig.

 

26.Det kan ock så tilbära

När wi kommer igen

At Kungen wil oss ähra

För widt befarne män

GUD han bewara wäl

Så bedie wi i bönen

Både morgon och qwäll.

 

27.Wi måst ei längre titta

På Himlens Firmament

Wår Styreman i hytta

Med Sinus Compliment

Alt efter sitt behag

Han tar sin Instrumenter

Och kommer förr en dag.

 

28.Först skiuter han åth Solen

Och sätter så en Prick

Sen räknar han från Polen

Och kallar det Bestick

För högden Fyratijo tre

Och fyrtijo mihl benorden

De Capo Finstere.

 

29.Söden och Söd til Wästen

Wi hålla nu uppå

At wi för hela resten

Maderra kan uppnå

Och med en Södergång

Emellan Teneriffa

Och så Canari gång.

 

30.Det kan ock så tilbära

Det faller icke så

At wi stora Maderra

För strömmen kan upgå

Så går wi Wäster om

Och lemnar Landserotta

Uti sitt förra rum.

 

31.Der möter oss Passaten

Som faller contra nos

Och följer oss grassatum

In emot Abrolhos

Är en Nord Ost Passat

Och seglar up Capverde

Der dag så lång som natt.

 

32.Från Capo Cap de Verde

Söd Ost de Ostens gång

Til des Söd West Passaten

Han tager oss i famn

Sen stäfwen i en Söd

Til des Wäster Passaten

Han giör med oss ombytt.

 

33.Wi ändra tå wår Cosa

Och seglar en Söd Ost

Tils Tavels berges Nosa

Den synes i Nord Ost

En Österlige led

Til sex och trettio Grader

På Söderlige bredd.

 

34.Goda förhoppings udden

Cap det goda Hopp

Der blåser såsom pucken

Och reser hafwet opp

Som mången säja wet

På trettijo fyra Grader

Och Söderliga bredd.

 

35. På sex och trettijo Grader

När Capo är förbi

Skal Österliga seglas

Uti så långan tid

Wäl åtta hundra mihl

Så får wi land van Endracht

Ho detta weta wil.

 

36.På siu och tiugu Grader

Och Söderliga bredd

Der få wi landet Endracht

I Norden til at sij

Om der sig händer så

At winden och så strömmen

Ei håller oss der frå.

 

37.När landet Endracht släpper

På tiugu Graders bredd

Ligger der Trials klippor

Som mången giör förtret

På Söder Poli högd

Om någon thessa råkar

Så blir han oförnögd.

 

38.När tusend mihl passerat

Från Cap de goda Hopp

Så blir wi transporterat

Direct Strat Sunda op.

Men går wi bättre Sör

Det står i hans behage

Wår goda Commandeur.

 

39.Besiden landet Endracht

Är en perikel gång

För bänckar och för klippor

Til några hundra mång

Der brukar wi wårt loo

Wäl sex och flera mihlar

Om någon wil mig tro.

 

40.Det fuhla Mouson blåser

Och giör oss stor bravat

Levanter och Travater

De dundra dag och natt

Begynner först uppå

November och December

De Winter Månad twå.

 

41.Wår Cosa wi begynna

På sex och trettijo Grad

Och oss alt Söd Ost skynda

Til fyratijonde Grad

Uppå den Södra bredd

Den Cursen bättre Nordlig

Som jag det säja wet.

 

42.De många Kungariken

Som finnes på den ort

Den kan jag ei beskrifwa

Uti en summa kort

Den Stora Moguls land

Är sextijo dyngs seglasie

Som jag det säja kan.

 

43.Sumatra och Surasia

En stor widlöftighet

Bantam och Magdagaschar

Är mycket lång och bred

Det stora Aracan

Malbara och Bengala

Som äro hedna land.

 

44.Celebes Coromandel

Der wäxer mycket Ris

Der brukas en stor handel

Alt för en billig pris

Arak och Indigo

Den Helgedom de hafwa

Det är en hwiter Koo.

45.De Elephanter dryga

Som der i landen går

De är fem alnar höga

Och hafwa stora låhr

Kan bära femton man

Det såg jag i Bengala

Och så i Arakan.

 

46.Persia och China

Med stora Riket Siham

Japan och Tartaria

Der bor den stora Cham

Guina kom iglöm

Der bor de Hottentotter

Är lik de trollen grym.

 

47.En Million af Eyland

Jag nog upräkna kan

Förutan lilla Ceilan

Är stor som Engeland

Formosa lika så

Som ligger under China

Tijt wi nu ärnar gå.

 

48.The swarta Crocodiller

Som menniskian förtär

De Tigerdiuren willa

Som intet bättre är

Så ock de Leijon starck

Som lurar uppå folcket

I skogar och i marck.

 

49.Rinoceres den bruna

Han sliper sina horn

Så ock de willa hundar

Samt med den snälla Lo

De Babianer stor

Så ock de snöda Drakar

Som uti skogen bor.

 

50.Den Cobrakabel ormen

Som dödar mången man

Den snöda Scorpionen

Som är i samma land

Så ock de Tusendben

Samt med de stora ormar

Som sluka folcken in.

 

51.Der Cocus bommar prålar

Och giör en himmel grön

För Solens heta strålar

Är det en skugga skiön

Det är en ädel bom

För kläder och för föda

Så ock för läkedom.

 

52.Och de Muskåttebommar

Som uppå Bantham stå

De bära Muskåtte blommor

Alt kommer der ifrå

Neglikor och Canel

Pissang och Calibaster

Och mera godt der til.

 

53.Jag må ock ei förglömma

Den dyra ädla spis

Som alla land berömma

Som wi här kallar Riis

En himmelsk gåfwa stor

Som wäxer i de landen

Der Hedningarna bor.

 

54.Ei kan min penn´ beskrifwa

Guds goda gåfwor all

Som han har täcks dem gifwa

Ymnogdt i tusend tahl

Dock känna de ei han

Utan det alt tilskrifwa

Sin grymma Afgud Rahm.

 

55.De har ock flera Gudar

Som jag ei nämna kan

Jakan och Bizlipuzli

Den fierde det är Skam

Amok och andra fler

Är giorde utaf gypsen

Och bakat utaf leer.

 

56.Gudi ske pris och ähra

För sin barmhertighet

Som giorde oss den ähra

At wi har bättre wet

Wi också bedia här

Gud wille dem uplysa

Som så förblindat är.

 

57.Gud fägne Commandeuren

Hwar redeliga siäl

Som fahr på denna kiöhlen

Det gå dem altid wäl

Gud fägne en och hwar

Det önskar Anders Flöija

Som Versen skrifwit har.

 

 

 

 

 

Kommentarer strof för strof:

1.Paraten har jag inte lyckats förklara. Jonas Holm kan vara en uppdiktad person för att få ett rim till Stockholm, men kanske han är identisk med styrmannen Johan Holm (död mellan 1755 och 1759), vilken nämns i Västra Hisings dombok 1759 som panthavare av frälsehemmanet Bur i Torslanda socken. Fartyget Stockholm gjorde en av Ostindiska kompaniets första resor, sannolikt den fjärde. Det gick sedan under utanför Shetlandsöarna (1745).

2.Drillen är styrinrättningen med rodret och möjligen en beteckning för hela styrplatsen.

5.Linders nosa (Linners Näs i strof 6) är Lindesnes, den sydligaste spetsen på Norge, en känd navigationspunkt för alla sjöfarande på den tiden.

7.Mahle strömmar är inte helt säkra. Placeringen i visan tyder på att de skall finnas utanför Skottland. Malte har emellertid en bättre förklaring, som jag här lämnar, delvis ordagrant. Att det skrivs med inledande versal behöver inte betyda att det är ett egennamn. I stället kan det syfta på de ökända strömmar som finns utanför norska kusten och som sträcker sig uppåt Lofoten. Ordet ”malströmmar” betecknar en ”vattenvirvel i trånga havssund orsakad av motgående strömmar”. Här citerar Malte ”Främmande ord”, Prisma. Kattenosa är en försvenskning av det skotska området längst i nordost, vilket heter Caithness.

8.Hetland var det normala sättet att skriva Shetland.

9.Fuhlö och Faierhil är öarna Foula och Fair Island som man måste hålla undan för i farleden söder om Shetlandsöarna.

10.Häckenfjäll är vulkanen Hekla på Island. Runna och Barrö är öarna Rhum och Barra i farleden sydost om Hebriderna. Det kan betyda att man gick skyddat i den långa farleden innanför Västra Hebriderna.

12.Kryssgewähr kan vara glasögon enligt ett antagande i boken. Ordet finns inte med i SAOL. Malte har dock hittat en annan förklaring i ”Sång under segel” (Sigurd Sternvall, Albert Bonniers förlag, 1935). I denna bok finns en kortare variant av ”Kom lustig camerater” med annan melodi, ”Kom lustigt, mina bröder”. Som förklaring står där efter visan: ”Kryssgeväret som omnämnes i sista versen är ett av de gamla observationsinstrumenten av trä, som var i bruk under 1700-talet”.

13.Astrolabium var ett instrument att mäta himla-kropparnas höjd över horisonten med.

Pick Canari måste vara vulkanen Teide på Teneriffa. Den kallas Pico de Teide och syns väl först av allt, när man närmar sig Kanarieöarna till sjöss.

14.Pägle Compasser är pejlkompasser, som används att ta ut bäringar med. Pläischalen är svårt att tyda. Enligt visboken kan det vara ett korrigeringsinstrument till kompassen.

15.Dicklinas är avvikelse från en kurs (deklination).

16.Compliment är den vinkel som utfyller en given vinkel till 90 grader (cosinus). Se även 27.

17.Benorden betyder antagligen norr om. Se även nedan (20). Linien var ett vanligt uttryck för ekvatorn.

18-24.Cyrus betyder väl Sirius. I dessa strofer nämns flera andra stjärnbilder; Stora hunden, Rigel, Castor och Pollux, Orion, Vågen och Jungfrun. Tre kungar och "Fregge Råck" har jag inte lyckats klara ut. Av planeterna är det bara Martis (23) som är svår att förstå. Både Venus och Merkurius kan vara antingen morgon- eller aftonstjärna. Merkurius syns med långa mellanrum, vilket stämmer med visan, men det är ju mars som är den röda planeten, och den heter martis på latin. Plaiser måste vara inlånat från franskan, plaisir=nöje.

20.Besiden är vid en första anblick svår att förklara. Kan det vara ett sjömansord med en blandning av engelska och svenska, kanske holländska? I så fall kunde det betyda "vid sidan om" eller "förbi". Mera sannolikt betyder det "söder om". Jag har fått fram detta genom likheten i konstruktionen med det ovannämnda "benorden". Se även 39.

22.Chor betyder korum, andaktsstund till havs eller i det militära.

28.Capo Finstere är Cabo de Finisterre, Spaniens nordvästligaste hörn, som man passerar efter Biscayabukten. Finisterre betyder ordagrant jordens slut (jmf Land´s End i England).

29.Canari gång måste vara passagen väster om Gran Canaria, även om förf. sedan i strof 30 nämner "Landserotta"=Lanzarote. Det var samma väg som Friedericus Rex Sueciae tog ett par år innan.

31.Contra nos är latin för "mot oss". Grassatum är ett egendomligt ord. Möjligen står det "graffatum". Bokstäverna s och f är mycket lika i den här stilen, men s passar bäst: Grassatim betyder enligt SAOL kringströva på gatorna under stoj och glam (användes i fråga om studenter). Kan stämma med betydelsen här. Abrolhos är ett ovanligt ord, men går att hitta i en världsatlas. Det är en ögrupp utanför Brasiliens kust norr om Rio de Janeiro. Vad har detta med en ostindieresa att göra? Jo, det var så att man efter att ha passerat Afrikas västra utskjutande del måste segla mot sydväst ner mot Brasiliens kust för att fånga upp Passaden till Godahoppsudden.

35.Endracht har varit omöjligt att finna som namn på en ö. Ordet är klart holländskt och måste avse en ö eller ögrupp på vägen mellan Godahoppsudden och Sundasundet, närmast det senare, och norr om kursen. Det finns i alla fall inte i vanliga nutida kartor eller uppslagsverk. Öarna Amsterdam och St Pauli passerades av ostindiefararen Friedericus Rex Sueciae ett par år tidigare, men de ligger inte ens halvvägs mellan Godahoppsudden och Sundasundet och mycket längre söderut (på cirka 37 grader sydlig bredd), så att de måste ha siktats i söder och inte i norr. Vi kanske ändå kan få hjälp av dagboken från ovannämnda fartyg. Låt oss se vad vi kan finna!  Först den 5 augusti från 24.40 grader:”...wi ej woro långt ifrån landet Nova Hollandia kallad, som hafwer åtskillige utom sig swåra klippor och sand-reflar”. Dagen därefter passerades Stenbockens vändkrets på 23.30 grader. Den 8 augusti på 19.25 grader: ”...passerade några klippor som liggia utföre Nya Holland, fast wi dem ej blefwo warse, ej heller fingo grund medelst lodande”. Med ganska stor säkerhet var detta samma plats, varför vi nu har fått veta läget och att Nya Holland och Endracht sannolikt var identiska. Vi får nog också räkna in Trials klippor i detta område (37). Mihl kan betyda landmil, samma som nu. Det stämmer då med avståndet mellan Godahoppsudden och Sundasundet. Se även 38.

37. Trials klippor: Här gäller samma som för landet Endracht ovan, men det är inte lika typiskt holländskt.

38.Strat Sunda är Strait Sonda, Sundasundet, sundet mellan Sumatra och Java, som man oftast passerade på väg upp mot Kina.

39.Perikel=farlig (jmf spanskans peligroso). Denna strof borde kanske kommit före 38.

40.Levanter och Travater är något egendomliga ord. Levanten brukar betyda främre Asien, särskilt Turkiet, men kan också betyda östanvind. Kanske det används så här i överförd bemärkelse, även om man nu på fartyget är långt öster om ursprunget för denna östanvind. Kan ju stämma med betydelsen här att dundra dag och natt.

42.Stora Moguls land är Indien.

43.Surasia är inte helt klart. Man kan hitta liknande ord i atlasen; Surat i Indien, Suran i Vietnam och Surabaya på Java. Jag håller på Surat i Indien. Bantam är nuvarande Banten på Java vid Sundasundet. Magdagaschar borde inte vara svårt att härleda, eftersom förf. blandar och ger utan någon strikt ordning. Snarlikt och närmare Sundasundet är annars Makassar på Celebes. Aracan (nu Arakan) är Burmas västkust, Malbara (nu Malabar) Indiens västkust, och Bengala (Bengalen) området kring Bengaliska viken.

44.Coromandel bör stå med ett komma efter ön Celebes i Indonesien, då dessa inte hör ihop. Det avser Indiens ostkust. Arak är arrakskryddan, som var mycket efterfrågad och användes i bl.a. punsch. Indigo användes t.ex. för att färga tyg blått med (fortfarande i bl.a. jeans).

46.Siham är det gamla namnet för Thailand. Tartaria kan betyda Ryssland. Cham borde inte hänföras till de närmast uppräknade länderna, om det är samma som Kama, en Indisk kärleksgud. Guina kan vara Guinea på Afrikas västkust, även om hottentotterna egentligen levde längre söderut. Möjligen avser det Nya Guinea, där papuanerna kan ha förväxlats med hottentotter.

47.Eyland bör betyda ö-land och skrivs så för att rimma med Ceilan=Ceylon, nuvarande Sri Lanka.

49.Rinoceres=noshörning (jmf eng.rhinoceros).

52.Pissang eller pisang kallade man bananer då.

54-55.De olika gudarna kan delvis härledas. Rahm bör vara Rama, en inkarnation av den indiska Vishnu och Jakan bör vara Jagannath, ett av flera namn på guden Vishnu. Skam är möjligen Skanda, en indisk krigsgud. Bizlipuzli och Amok har jag gått bet på.

 

Jag skall här våga mig på en liten analys av Anders Eriksson Flöjas diktarkonst. Att han skulle ha varit med på resan är väl säkert enligt tidsangivelser och försättsblad till dikthäftet (se bild sid 6). När han levde hade det annars gått flera resor till Ostindien, så att han hade kunnat läsa hur det gick till på en resa utan att själv vara med. En av resorna (den tredje) beskrevs i en dagbok av Bengt Montan, skeppspräst på "Friedericus Rex Sueciae". Detta fartyg var ute 1735-36, och där var Olof Sörensson på Björkö Ryd med (Per Nordtmans ene måg).

Flöjas visa utelämnar helt vistelsen i Kanton i Kina. Reseskildringen slutar egentligen redan med strof 41 mitt i Indiska oceanen på väg mot Sundasundet. Han lägger i stället stor vikt vid navigation, stjärnbilder, vindar, djur, växter och geografi, i många fall utan direkt samband med resrutten, som en allmän uppräkning av vad han vet om världen. På så sätt är den väl inte den bästa reseskildringen. I dagboken från Friedericus Rex Sueciae skildras den fortsatta resan upp till Kanton, liksom befolkningen på väg dit och de kinesiska handelsmännen som kom ombord. Flöjas visa har ändå sitt värde som en skildring av vissa delar av en av de första ostindiefärderna med svenska skepp. Den ger en inblick i tidens kunskap och tänkesätt och har en direkt anknytning till Öckerö socken genom författaren själv.

Poesin kan väl synas amatörmässig och ojämn, men är konsekvent uppbyggd med sju verser i varje strof och med rim på varannan rad (utom den åttonde som "fattas"). Rimmen är både bundna och fria. Flöja kan ändra på orden så att de rimmar (strof 3; kylla), men han kan också använda orden som de är, så att det bara blir fonetiska rim (strof 14; god och fot). Några till synes felaktiga rim kan vara riktiga om man tar hänsyn till den tidens uttal och dialekt, t.ex. i strof 2 ”karl”=”kär”(hårt k), strof 6 ”norr”=”nor” och strof 7 ”stånd”=”stann” och ”land”=”lann”. Läsaren kan säkert hitta fler sådana ställen.

Ofta blir det en rytm i stroferna, som gör dem möjliga att sjunga, men ibland måste betoningen ändras för rytmens skull (strof 2; Ingen lides på kiöhlen). Flöja verkar inte alltid lyckas helt (strof 4; Wi går genom Kattegatten, där det är en stavelse för mycket, även om Malte säger att det går bra, om man tar ”Wi går” som en upptakt, och lägger betoningen på ”ge” i ”genom”). Dock är vissa strofer mycket bra (t.ex. 5, 12 och 45, och den första och sista rent mästerliga.

Man har tonsatt dikten enligt "En visa vill jag sjunga, om tal i skriften finns". Jag hänvisar till noterna för den som är musikalisk. Han har sjungit den många gånger och säger att melodin inte liknar någon nu känd. Hela visan tar enligt Malte cirka 15 minuter att sjunga, varför den oftast kortas av. Den är lättsjungen och fin och bidrar till att höja värdet av visan ännu mer. Kanske Anders Flöja också var musikalisk och sjöng och spelade på krogarna i Göteborg, innan han flyttade ut till Hälsö. Där blev han säkert en intressant person med sin bakgrund som ostindiefarare.

 

Några biografiska kommentarer om båtsmannen skall till sist ges här. Han uppges vid dödsfallet 1744 2/6 ha varit 71 år gammal. Åldern anges så exakt, att man kan tro att han var född i Öckerö eller Torslanda socken. Som jag skrev i min bok skulle namnet Flöja kunna betyda att han kom från Flögen i Solberg, men det kan hända att han tog sitt namn efter ordet "flögen" som betydde "vimpeln". Det kan bli svårt att reda ut vilket. Mellan 1719 och 1744 kan Anders ha bott i Haga i nuvarande Göteborg, eftersom sonen Gabriel kom därifrån vid sitt giftermål 1743 27/2. Anders ålder förefaller ha varit något hög vid ostindieresan, 64 år. Det är väl ändå ingen omöjlighet. Genom sonen Gabriel har Anders Flöja gett upphov till många förr och nu levande ättlingar på öarna och annorstädes, bl.a. Utter-Anders på Rörö och Gottfrid Börjesson på Hönö Heden. Se bifogade översikt över de äldsta generationerna. (Efter ”Twenne Nya Andeliga Wisor”)

 

Henrik Karlsson, nov 2002

 

 

 

Källor: Sjömansvisor (i urval av svenskt visarkiv), red. Monica Lantz, Stockholm 1980

Brev från Malte Krook, Öckerö 2002 27/5

Havet var vårt liv, Henrik Karlsson, eget förlag, 1995

Något om Svenska ostindiska kompaniet, Henrik Karlsson, maskinskrift 1983

Svenska akademiens ordlista

Nationalencyklopedin

Nordisk familjebok, äldre upplaga