Av Madeleine Rohman
- 1. Vad är jordstrålning och var finns den?
Jordstrålningen finns överallt på jorden och vissa tror att den har ett samband med jordens magnetism.
Vad det är för kraft kan ingen ännu säkert svara på. Brist på teorier finns inte varken bland vanligt folk eller bland framstående fysiker och matematiker. Detta fenomen har gäckat mänskligheten under årtusenden och den gör nog det en stund till skulle jag tro. Något instrument som kan känna av jordstrålningen har inte varit tillräckligt tillfredsställande, trots att många försök har gjorts över hela världen.
Varför vissa människor är känsligare än andra och kan känna av dessa krafter med slagruta, pendel eller vinkelpinnar är det ingen som med säkerhet vet. Vissa tror att kroppen fungerar som en antenn. Den skulle då reagera med energibanden och slagrutan som en ledare av energi mellan dessa. Utslaget visar då hur kroppen reagerar med energibanden genom t ex nerver och muskler som ju styrs av svaga energisignaler i kroppen.
Vi kan ju ibland få en ”stöt” som vi säger när vi kommer nära något av annan laddning än vi själva. Håret kan ju bli elektriskt osv.
Att vifta bort detta fenomen är lätt när man själv inte har upplevt hur vinkelpinnarna vrider sig trots att man håller emot allt man kan, men desto svårare när det händer gång på gång. Vissa känsliga personer kan tom få blåsor i händerna vid starka utslag av slagrutan. Tyvärr känner inte alla av det, få känner den så starkt att de skulle kunna bli slagrutegubbar och –gummor. Dessa anlitades förr för att leta vatten. Ännu idag används den här tekniken. Hochmann- La Roche till exempel är ett modernt läkemedelsföretag som använder den här tekniken ibland när de behöver hitta rent vatten vilket är mycket viktigt vid läkemedelsframställning.
Man kan även känna av metaller med slagrutan. Det finns grävmaskinister som går över marken med vinkelpinnar innan de gräver för att undvika att gräva sönder kablar eller ledningar. Stora brunnsborrningsfirmor använder slagrutan med så gott resultat att den ofta används i stället för geofysik.
- 2. Hur ser fälten ut?
Man talar huvudsakligen om två olika sorters energiband eller -linjer. De har uppkallats efter Manfred Curry och Ernst Hartmann. De var båda tyska doktorer som undersökte dessa fenomen mera grundligt i modern tid.
På ett ungefär ser de olika energibanden ut som på bilden nedan
De kan variera i bredd mellan olika platser men även mellan olika tidpunkter på samma plats över dygnet.
Avståndet mellan Currykorsen här uppe hos oss brukar ha en storlek på cirka 4 x 4 meter. I Egypten cirka 5 x 5 meter och vid ekvatorn cirka 6 x 6 meter. Hartmannbanden brukar vara hälften så breda som Currybanden.
Fälten är i verkligheten inte alltid så perfekta då de starkt påverkas av jordsprickor, vattenådror, malmådror, elledningar och så vidare.
Som bilden visar så korsar de här olika banden varandra på olika ställen, detta brukar kallas kors. Dessa kors kan ha olika laddning som kan variera över dygnet. När ett Currykors sammanfaller med ett Hartmannkors så kallas detta för ett dubbelkors. Dessa är de vanligaste formerna av energiband.
Energibanden av typerna Curry- och Hartmannband är lika exakta som magneter och kompasser i sina olika riktningar, förutsatt att ingen annan stark näraliggande källa stör kraftigt. Dubbelkors ser ut som kompassrosor.
Kring olika sorters tempel, högar, skeppssättningar eller labyrinter för att nämna några, så bildas olika bestämda energimönster. Dessa är desamma, även om de finns på olika platser, men är placerade på samma sätt inbördes och efter energibanden. Bilden härintill visar ett energimönster kring en labyrint.
Rosettmönstret kan man se i katedralsfönster ofta med en labyrint på golvet. Ett exempel på detta är den franska katedralen i Chartres.
- 3. Jordstrålning i historien.
Namnet ”slagruta” kommer från tyskans ”Rutenschläger = rutengänger = slagruteman”. Rute betyder kvist, vidja. På medeltiden användes slagrutan för att leta metaller och vatten. Vattensökningen är den konst som följt med från medeltiden och fram till våra dagar.
När det gäller engergiband eller linjer så finns det hur många exempel som helst på hur människor över hela världen, i helt olika kulturer och under olika tidsperioder, har intresserat sig för detta fenomen. Till exempel vid byggandet av pyramiderna i Egypten, Stonehenge osv. En person som sägs ha varit insatt i detta fenomen är kung Salomo i Bibeln.
De flesta tempel och viktigare platser är placerade eller byggda efter detta energimönster.
I Sverige kan man nämna labyrinter, skeppssättningar, hällristningar, runstenar, älvkvarnar, kyrkokor, hjulkorsgravar, gränsstenar, gånggrifter, dösar, bautastenar, tidigare bosättningar tusentals år f.Kr slott och borgar innan cirka 1700-talet för att nämna några exempel på lämningar.
Varför lade man ner så mycket arbete på att ta hänsyn till detta fenomen. Är det bara en slump att så många tempel, gravar, bostadshus och andra lämningar är exakt byggda efter dessa energiband.
Jackorna har en skört som kallades för ”aschleder” på tyska. Dessa herrar var aktade och beundrade för sin yrkesskicklighet. Skörten var tecken på något fint. Därför tror man att fracken har sitt ursprung till denna klädsel. Att skörten var delad i två tungor skulle antagligen symbolisera slagrutans två handtag eller delning. Europas arméer hade speciella slagrutegängare med egna emblem vilka vid bivack skulle hitta vatten till manskap och hästar.
Våra tidiga gruvor hittades just med slagrutans hjälp. T.ex. Falu koppargruva och Sala silvergruva.
Men varför har då inte naturvetenskapliga forskarna tagit detta ämne på allvar och utforskat det vidare. Det har de gjort men vi baserar våra naturvetenskapliga upptäckter på det faktum att alla skall kunna upprepa experimentet och det skall kunna mätas, vägas eller på något annat sätt identifieras annars kan det inte accepteras. Det är väl tur i och för sig för vilken villervalla det annars skulle bli kan ju inte vara svårt att föreställa sig.
Idéerna med dessa bestämmelser för naturvetenskaplig forskning antas ha grundlagts av Franska vetenskapsakademien och idéerna kom snart nog till oss.
När dessa slog rot så skulle allt gammalt skrock bort, man skulle vara modern och upplyst. Carl von Linné lät under sin resa till Skåne 1749 utföra ett experiment för att bevisa att slagrutan inte fungerade. Han grävde ner 100 dukater i en mosse. Efter långt letande ville Linné ge upp. Han hade själv glömt var han hade lagt ner pengarna. Rutgängaren fick upp ett spår till en helt annan del av mossen. Där blev det utslag och där låg pengarna. Linné tvingades ge sig. Det finns massor av sådana här fall både moderna och äldre som kan vara lite svåra att bortförklara.
Man bör nog vara lite ödmjukt avvaktande inför de fenomen som vetenskapen ännu inte lyckats uttyda och förklara. Utvecklingen går hela tiden vidare och en förklaring kommer nog omsider.
- 4. Historiska lämningar i Öckerö Kommun.
Här ute har vi gott om lämningar som tyder på intresse för dessa energiband i fornstora dagar. Labyrinten på Hönö och området däromkring är mycket intressant och trots att den är skadad så kan man känna av dess kraftfält. Nere på Hönö Heden har vi en offersten eller ”älvkvarn” som de ibland kallas och mitt i denna förekommer det ett dubbelkors som tyder på att den inte har blivit flyttad. Offerstenen vid Öckerö Gamla Kyrka har däremot blivit flyttad flera gånger.
Tyvärr har jag inte haft tillfälle att utforska Öckerö Gamla kyrka, men den som är intresserad av att göra så, bör tänka på att koret är flyttat. Dubbel-korset ligger troligtvis inte där som altaret är idag, om det inte ligger ett dubbelkors bredvid det gamla på samma Hartmanband. Se bilden här nedan som ett exempel på en kyrkas placering över ett dubbelkors.
Man tror att kyrkorna byggdes på gamla offerplatser som hedningarna hållit för heliga. Detta för att locka dem till kyrkorna. Om det stämmer kan ju ifrågasättas men otroligt är det ju inte. Bronsåldersrösen är också intressanta att utforska för den som vill.
- 5. Kan hälsan påverkas?
I och med att energibanden kan ändra laddning samt troligtvis är bärare av ett slags energi som tros påverka all materia så kan den troligen påverka även oss i det långa loppet. Man tror att de stressar vårt eget elektriska system. Fysiskt styrs vi av mycket svaga elektriska impulser som påverkar alla funktioner i kroppen.
Hur som helst om den saken så trodde man nog så förr i tiden. Innan 1720-talet så var många byggnader byggda efter det jordmagnetiska fältet på ett sådant sätt att man tog hänsyn till detsamma. Soldattorp är ett vanligt exempel på detta Man brukade bygga in Curryband eller -linjer som det även kallas och Currykors i väggar för att undvika dessa över sovplatser och andra platser där man vistades längre perioder.
Varför man undvek Currykors och Curryband var för att man ansåg dessa vara speciellt skadliga. Man undvek även vattenådror vid husbyggen, dessa skulle inte ligga för nära bostadshus och tillskrevs även dessa kunna orsaka sjukdom av olika slag. I Kina tar man fortfarande hänsyn till dessa energiband när man skall bygga hus och placera sängplatser både i städer och på landsbygden.
- 6. Påverkas djur och natur?
Troligtvis är det så. Katter väljer till exempel nästan alltid Currykors eller Currylinje som viloplats även harar. Hundar skyr dem och lägger sig hellre på en obekväm plats för att slippa energibanden.
Myrstackar byggs oftast i Currykors och myrvägarna följer vanligen banden nästan som vägar. Det finns många exempel att studera. Träd växer ofta på ett underligt sätt där energibanden korsar dem. De delar och vrider sig i ovanliga former, ofta dör växter oförklarligt i belastade energibandsområden.
Blixten slår gärna ner i träd som står på ett Currykors.
I och med att energibanden varierar i bredd över dygnet, ungefär som en puls så påverkas materian troligtvis så mycket att det genom de stora spruckna stenblock som jag har undersökt har gått kraftiga Curryband. Sprickorna har sammanfallit helt med energibandets riktning. Detta kräver självklart stora undersökningar för att statistiskt säkerställas.
- 7. Hur kan Du leta själv?
Det är bara att sätta igång. Men kom ihåg att det här tar tid att lära sig och väldigt mycket koncentration. Tid är något man bör ha gott om. Man måste nämligen vara ytterst noggrann och hela tiden kontrollera att man gjort rätt från olika håll på varje plats man undersöker för att kunna dra några slutledningar av undersökningen. Innan Du börjar så är det bra att tänka på att Currybanden går i riktningarna NO-SV och NV-SO. Hartmannbanden går i N-S och V-O riktning. En kompass kan därför vara en bra hjälp när man är lite osäker i början. Kom även ihåg att Hartmannbanden är ungefär hälften så breda som Currybanden då är det lite lättare att reda ut vad som är vad.
En sak som jag måste påpeka är att här ute i Öckerö Kommun så förekommer det mycket strålning från jordens inre. Dessa kan mätas med en magnetometer vilket SGU- Sveriges Geologiska Undersökningar har gjorts från flygplan och som har lagts in på kartor. (Denna strålning skiljer sig från Curry-Hartmann-bandens strålning som ej kan mätas med magnetmetoden) Dessa band är oftast 2-20 meter breda. Det finns till exempel en hel del av dessa ute i Hönö Rödbergen för den som är intresserad av att prova på. Den gamla bebyggelsen på öarna har undvikit de platser där det finns mycket breda band. Antagligen beror detta på slumpen men det kan vara ett intressant studieobjekt för den som är intresserad.
- 8. Hur gör jag?
Den vanligaste typen av slagruta görs av en färsk, smidig grenklyka av lövträ som till exempel rönn, sälg, björk eller pil. Nästan alla friska och någorlunda böjliga träslag kan användas som slagruta.
Skänklarna skall vara långa så att det går att hålla dem med hela handen och samtidigt böja dem åt sidan och utåt så att slagrutan därigenom blir instabil. Man går sedan långsamt och koncentrerat över det område som skall sökas av. Det underlättar betydligt om man systematiserar sökandet och går efter ett visst mönster.
Man bör även lägga ut en markering där slagrutan ger utslag. Man går sedan kors och tvärs. Där utslaget är starkast går man sedan i cirklar och gör nya markeringar.
Slagrutan böjer sig nedåt när den ger utslag.
Med vinkelpinnar blir det lite enklare. Man införskaffar 2 stycken 0,5 meter långa svetstrådar som ej är för tjocka. 1,5-2 mm är lagom. Det går även bra med silverstål som kan köpas parvis i 0,5 meters-längder på Clas Ohlsson i Göteborg.
Trådarna böjs i 90 grader vid 15 cm. Så att handtaget är 15 cm och själva sökarna blir 35 cm. Man håller inte för hårt om man är okänslig och inte för högt upp på pinnarna heller. Det är valfritt om man håller tummen mot handtaget eller inte. Själv tycker jag att man får bättre balans på pinnarna och de far inte iväg så lätt. Prova Dig fram till vad som är bäst för Dig, vad man föredrar är nog en känslighetsfråga. Händerna skall vara cirka 30-40 cm ifrån varandra och en bit ifrån kroppen i brösthöjd. Utslagslägen är när de korsar varandra eller går isär. Oftast går de ihop när man korsar en linje av något slag och går isär när man går ur densamma .
Om Du vill läsa vidare så kan litteraturlistan kanske hjälpa till. Lycka till önskar jag alla slagrutegummor och -gubbar som vågar prova på en gammal beprövad men tyvärr glömd tradition.
Litteraturlista
Jordstrålning och forntida vetande -Dan Mattsson
Jordstrålning, vår hälsa och vår kultur Thord Neumüller
På resa med pekare -Thord Neumüller
Ändå rör den sig - Nils-Axel Mörner beställs genom Paleogeofysik & Geodynamik, Stockholms Universitet
Sundhälsa genom att läka nutidens miljö -Åke Lindgren beställs end. från KB(Kungliga biblioteket) i Sthlm
Jordstrålning, friskvård och gammal visdom -Laine Ettehag ” ” ” KB i Sthlm
Kan hälsan påverkas av naturens fält? -Dick Sjöberg Inst. för Bygg-Biofysik, Sthlm, på GBG:s Stadsbibl.