UTBULT

Insänt av Henrik Karlsson

 

 


I

Utgångspunkt och planering av forskningen

 

Alla kända personer med släktnamnet Utbult härstammar från skepparen Anders Andersson Utbult på Öckerö (1724-1781). Släkten har utmärkt sig bl.a. genom ingifte i släkten Nordtman, vilkens kanske mest framträdande person var kaparlöjtnanten Per Nordtman (1684-1758). Senare har den blivit känd genom riksdagsmannen Birger Utbult, sångaren och visförfattaren Thomas Utbult och sångaren Roland Utbult.

Genom sin geografiska begränsning är släkten väl sammanhållen och lätt att utreda genealogiskt. Ett problem som stimulerat fantasin, och som hittills varit omöjligt att lösa, är frågan om vad namnet betyder och varifrån dess anfader kom. De mest citerade försök som gjorts att förklara namnet kan inte anses hålla för en kritisk granskning.

 

I ÖÖSF:s senaste medlemsblad efterlyser redaktionen en förklaring på namnet Utbult

och den äldste Utbults härkomst. Tiden kanske är mogen för en kraftsamling kring

detta? Då detta är ett intressant släktforskningsproblem och ingen hittills lyckats lösa gåtan, vill jag med dessa rader sammanfatta vad som hittills gjorts och vad som mera skulle kunna göras. Det är troligen undertecknad red. avser, när den tror sig veta att någon eller några försökt ta reda på varifrån han kom. Kanske fler har gjort det, som jag inte känner till. Mina försök finns beskrivna i min bok "Havet var vårt liv" (1995), och jag har sedan utvecklat resonemanget i olika föredrag jag hållit. De tog sitt ursprung i dom-boksforskning rörande släkten Nordtman omkring 1985, men då jag inte lyckades lösa problemet med vad jag ansåg en rimlig arbetsinsats lät jag det hela bero.

Först skall jag precisera "problembarnet" och vad vi vet utifrån källor från Öckerö socken och Västra Hisingen. Skeppare Anders Utbult gifte sig 1761 8/2 med löjtnant Per Nordtmans dotterdotter Magdalena. I vigselboken sägs inget om hans härkomst. Han dog 1781 28/4, 57 år gammal, så när som på 5 månader. Han skall alltså ha varit född i september 1724, om åldersuppgiften är riktig. Kofferdi-skeppare Anders Utbult nämns i man-talslängderna första gången 1762, upprättad s.å. 11/1, men inte i längden för 1761, upprättad 1760 18/12. Däremot finns han med i kyrkoräkenskaperna 1760 28/12! Hemorten var tyvärr redan då Öckerö, varför vi inte får veta födelseorten. Offergåvan till kyrkan kan ha givits i samband med lysning till äktenskap.

Släktnamnet skrevs ibland Utbolt och ibland Udbolt. Någon gång kallades han liksom äldste sonen Andreas (en latinisering av Anders som ofta bara gjordes i kyrkboken). Fadersnamnet var Andersson, vilket han själv skall ha använt (Odenvik).

Barnens namn var Andreas, Per, Anna Lisa, Cornelius och Zakarias. I fråga om åtminstone de två äldsta barnen förefaller man ha använt en traditionell namn-givning. Per borde ha namn efter Malenas tidigt avlidne far, varför man bör kunna säga att Andreas namn kom från Anders far, och att denne var död då. Det var vanligt att första barnet fick namn efter farfadern, om både denne och morfadern var döda. Vi har alltså att söka Anders Utbults far bland dem med namnet Anders döda före 1762 15/5, en tyvärr inte särskilt snäv begränsning. Av faddrarna var ingen boende utanför socknen, varför vi inte får någon hjälp där.

I bouppteckningen efter Magdalena Persdotter 1794 finns inget om makens egen släkt. Däremot nämns i den Anders Utbults bouppteckning och arvsskifte 1781 29/8. Hon skall ha uppvisat denna, men den finns inte i arkiven. Kanske där hade funnits något om hans släktingar. Domböckerna ger tydligen inget, eftersom Odenvik gått igenom dem och ändå inte kunnat lösa gåtan om härstamningen.

Om vi letar efter vad som är skrivet om Anders Utbults härstamning hittar vi främst böckerna om Öckerö socken (Odenvik) och om släkten Utbult utgiven vid släktmötet i Göteborg 1957. Han finns också nämnd i Sandklefs bok om allmogesjöfarten på västkusten i äldre tid; 1766, hemort Öckerö och skutans storlek 2 läster (=ganska liten). I en källa har Ragnar Olsson från Rörö hittat att Anders Utbult hade en ganska stor skuta och bedrev avancerat fiske och handel med ostkusten.

Odenvik konstaterar i sin bok lakoniskt att Utbults födelseort och föräldrar inte kunnat utrönas. I släktboken har man infört förslag från olika personer. Odenvik, som var med, tar inte upp saken alls. Sally Utbult refererar den tidningsartikel som red. anför i medlemsbladet, och bifogar dessutom en idé om att Utbult och Utfall var samma namn. Båda dessa tolkningar är fantasier. Det har alltid varit frestande att försöka uttyda egendomliga namn, men det blir fel om man utgår från vanliga saker eller händelser. Namn bildades inte så, möjligen med undantag av soldat- och båtsmansnamn, vilka ofta var bildade efter utseende och egenskaper. En del av dessa personer fick också namn efter hemorten. Övriga som tog sig släktnamn gjorde det nästan uteslutande efter hemorten.

I släktboken finns även riksdagsman Birger Utbults anförande med. Han var klok och vetenskapligt sinnad. Han gör först en geografisk utblick och konstaterar att namnet Utbult inte finns någon annanstans i landet, utom där släkten senare slagit sig ner. Birger Utbult drar sedan den logiska slutsatsen att Anders kommit till Öckerö socken någon annanstans ifrån, då han inte finns med i födelseboken (det är dock ingen garanti, men man kände väl inte till hur ofullständiga kyrkböckerna var förr i tiden). Så gör riksdagsmannen som en äkta namnforskare skall göra och går tillbaka till ursprunget, så långt det sig göra låter. Hans äldste farbror (som alltså bör ha varit född på 1850-talet) skall ha sagt att hans förfäder berättat att släkten kom från Onsalatrakten och en ort som hette Utby. Någon bekräftelse på detta hade han inte lycktas få. Utby finns enligt vad jag kunnat utröna inte i norra Halland (enligt ett ortnamnsregister). I Bohuslän finns det i Hjärtum, Herrestad och Tanum, men där har jag tittat och inte hittat något passande i födelseböckerna

Den ovannämnde farbroderns farfars farfar var vår eftersökte Anders Utbult. Farbrodern har sannolikt träffat sin farfar medan han levde, och denne kan mycket väl ha känt till sin farfars härkomst. Det är inte längre än att denna muntliga tradition skulle kunna ha ett stort mått av trovärdighet. Ofta blir det någon förvrängning i samband med muntlig tradering, och namnet Utby är lagom olikt för att verka trovärdigt, enligt resone-manget nedan.

Nu till mina egna efterforskningar. Att Anders Utbult skrevs Udbolt hade jag sett i handlingar från Öckerö socken och Västra Hisings härad. När jag under forskning i släkten Nordtman gick igenom Fjäre härads domböcker, hittade jag av en tillfällighet orten Udbolt (ibland stavat Ubolt)! Det visade sig vara en by i Fjärås socken med flera gårdar, bl.a. minst två med sjöfartssläkter (Lunden och Sjögården). Stavningen i domböckerna förekommer i åtminstone fyra varianter: Åren 1677-1700 skrevs det Udbolt, 1697 Ubbolt, 1698 Uthbolt och 1706-08 Udbhult. I mantalslängderna skrivs 1705 Ubollt och 1718 Ubbolt. Vid en syste-matisk genomgång skulle man kanske hitta fler varianter. Nu stavas namnet Ubbhult.

Det intressanta är att de ovannämnda gamla stavningarna konsekvent tolkar efterleden som bult/bolt och inte hult/holt, och förleden nästan genomgående som ut/ud. Kanske ansluter sig dessa stavningar till talspråket. Enbart denna exakta namnlikhet skulle tala för att det var härifrån Anders kom, men det finns mer. (Dessutom har vi ju Birger Utbults förmedlade tradition).

Anders Utbult (möjligen bara hans far) borde ha varit född i Ubbhult eller i alla fall bott där åren innan han flyttade till Öckerö. Tyvärr har det varit omöjligt att hitta Anders som född där åren kring 1724. Inte heller har han kunnat återfinnas i mantalslängderna. Senare hittade jag ytterligare ett Ubbhult, i Sätila socken, Älvsborgs län. Byns namn stavades förr ofta Ubolt, liksom den i Fjärås sn. Man har låtit trycka en sammanställning över alla familjer i den socknen, men någon passande Anders Andersson har inte gått att hitta. Till saken hör att det fanns flera släktförbindelser mellan Sätila och Fjärås socknar (se nedan). Avståndet är ju inte stort.

Det fanns en annan möjlighet att finna Anders härstamning. I Sandklefs bok hittade jag också i mitten av 1980-talet en skeppare Magnus Udbolt från Torås i Vallda socken 1777. I Torås (del av Vallda by) fanns flera personer med sjöfarts-verksamhet. Magnus och hustrun hade en del av Magnus svågers (Anders Bengtsson) gård. Tyvärr fanns inget intressant i de källor som nämner personer i Torås (Vallda 19 och 26). Om Magnus Udbolt letade jag fram flera person- och yrkesuppgifter, men fann först inte något samband med vår Anders Utbult. Här följer nu vad jag hittade om honom, innan jag går in på vad som sedan planerades i denna forskning.

Magnus Udbolt finns upptagen i Göteborgs sjömanshus' register över kaptener. Där framkommer att han förde briggen Elisabet på 54 läster med hemort Göteborg. År 1777 gick han på Glasgow. Namnet kan nu kompletteras till Magnus Andersson Udbolt. Hans hemort sägs vara Kungsbacka: Mycket riktigt, i en bok om Kungsbackas hus och gårdar framgår att Magnus åren 1774-78 ägde hus nr 47 (nyare numrering 51), inropat på auktion och sedan sålt. Magnus hustru hette Karin Andorsdotter (Andor är en variant av Anders, vanlig i sätilatrakten). Hon avled 1785 21/10 i Torås. I bouppteckningen avslöjas att hon hade släktingar i Sätila socken och att Magnus var svåger till Anders Bengtsson i Torås. Denne var gift med en Börta där. Namnet Magnus (=Måns, ett ursprungligen danskt namn, Mogens) var ovanligt i Sätila. Därför antog jag att det var Magnus som var bror till Anders Bengtssons hustru, och inte Magnus hustru som var syster till henne, trots att de alla tre hade samma fadersnamn. Vi får också veta att Magnus och Karin inte hade några barn, och att Magnus vid bouppteckningen vistades i Köpenhamn.

Varför Magnus Udbolt var i Köpenhamn under hustruns bouppteckning var oklart. Kanske hans skepparverksamhet utgick därifrån, och att han därför var bosatt där en del av året? Han kan ha varit ute på en resa och inte hunnit hem. Om han själv dog i Köpenhamn, kunde det finnas en bouppteckning i Rigsarkivet. Jag skickade en fråga om detta till en släktforskare där, som jag känner, Steen Thomsen. Hans svar på frågan om Magnus verksamhet i Köpenhamn återkommer jag till nedan.

Det fanns alltså en person med samma släktnamn, samma fadersnamn, samma ålder och samma yrke som vår Anders Utbult. Dessutom hade de anknytning till samma geografiska område (om vi tar Birger Utbults meddelande för sant). De måste ha varit bröder! Vi kan med hjälp av pusselbitarna ovan frammana en hypotetisk far till Anders Utbult: Det bör med viss sannolikhet ha varit en Anders Andersson eller Anders Månsson i Ubbhult i Fjärås socken (eller någon annanstans, men då att han var född i Ubbhult), död före 1762 15/5 och med åtminstone en son Anders och en son Måns/Magnus, båda skeppare.

Tidigare har jag mest sysslat med ubbhultsgården Lunden (Ubbhult nr 3). Det fanns en Anders Engelbrektsson där, med ålder förenlig med faderskap till Anders Utbult. Han fick också en son Anders vid ungefär rätt tid, men han gifte sig till Onsala och tog sig namnet Lundvall. Anders Engelbrektsson var också skeppare och använde namnet Gädda efter hemorten Gäddhult i Sätila.

Nu tittade jag i mina papper igen och fann en möjlig lösning i Sjögården i Ubbhult (nr 2). Det fanns en Anders Månsson, gift 1708 och död 1744 (alltså före 1762, se ovan). Han hade en son Måns, nämnd som sjöman 1751 (kyrko-räkenskaperna/kyr) och 1755 (mantals-längden/mtl), men var borta i mtl 1760. Dessutom hade han en son Anders, född 1731 (husförhörslängden/hfl 1755) och nämnd 1742-44 (kyr) och 1755 (hfl). Han finns inte med i senare mtl, särskilt inte i dem för 1760 och 1764. Det återstod här att finna bevis för att det var dessa som kom att kalla sig Udbolt. De hade två bröder som blev skeppare och kallade sig för Sjögård, men det var så länge de bodde hemma. Det borde inte utesluta att Anders och Måns kallde sig Udbolt, när de flyttade ut från gården och byn. Svårare var att förklara att Anders i Ubbhult var född 1731, en skillnad på 7 år. Det var dock inte ovanligt att det blev fel av den här storleksordningen i kyrkböckerna inkl. flyttningsbevisen. Kanske Anders överdrev sin ålder för att få större pondus. Det borde inte vara omöjligt att vara skeppare 29 år gammal. Det var inte heller något stort fartyg han var på. Dessutom var hustrun född 1733 och i så fall bara två år yngre, en vanlig skillnad mellan makar (men nio år är ju inte någon omöjlig åldersskillnad heller).

Vad skulle vi kunna göra för att hitta Anders Utbults ursprung? Jag hade av olika anledningar inte ännu kunnat fullfölja forskningen om honom, men funderade, letade efter källor och gjorde upp planer. Följande idéer erbjöd sig.

1)      Ny genomgång av kyrkböckerna med särskild hänsyn till Sjögården.

2)      Ny genomgång av bouppteckningar för Fjäre härad (Anders Månsson och något av hans 13 barn, som kunde ha dött ogift, så att syskonen ärvde).

3)      Förfrågan hos bekant forskare i Köpenhamn om Magnus Udbolt  (1785).

4)      Mantalslängder 1760-90 (lusläsning av Fjärås och Vallda sn).

5)      Personregister på Göteborgs lands-arkiv (släkt Sjögård och personer med tänkbart samband med Anders och Magnus Utbult/Udbolt).

6)      Burskapshandlingar för Kungsbacka (=Magnus inflyttad senast 1774).

7)      Ny genomgång av Sandklefs bok.

8)      Ev personuppgifter i tidningen Göteborgska nyheter (finns filmad från 1765).

9)      Ytterligare uppgifter i sjömans- och tullarkiv.

10)  Ytterligare källor som kan fram-komma under pågående forskning.

 

Jag inledde i mars i år forskning för att kontrollera punkterna 1-8. Förhoppnings-vis skulle det lösa sig då. Det kändes ganska  säkert att det var ovannämnda bröder. Var det fel, skulle punkterna 9-10 kunna bearbetas.

 

 

II

Lösningen på släkten Utbults ursprung

 

Punkterna 1,2 och 4 ovan gav inget belägg för att bröderna från Sjögården i Ubbhult skulle komma att kalla sig Udbolt, men vid ett besök på landsarkivet i Göteborg lyckades jag hitta uppgifter om släkten Sjögård. Både Anders och Magnus, liksom brodern Per fanns med i boupp-teckningarna från Göteborg. Det visade sig nu att sjögårdslinjen var felaktig. Det var inte dessa som kallade sig Udbolt, när de flyttade från hembyn. Det var ytterligare en nitlott i Ubbhult. Då sjögårdsbrödernas livsöden är intressanta lämnas en kort redogörelse i bilaga F.

Det fanns också en annan linje som en tid verkade möjlig. Genom min bekant Steen Thomsen i Köpenhamn fick jag veta att Magnus Udbolt 1758 gifte sig där och sedan åter noterades i en folkräkning 1787. Han kallades de åren Mogens Andersen, en dansk variant av Magnus eller Måns Andersson. År 1760 fick en Mogens Andersen borgarskap i Köpenhamn. Hans hemort sades vara Rönne på Bornholm. Dock tyckte jag det verkade egendomligt att han inte fick borgarskap förrän minst två år efter det att han kom dit. Dessutom användes inte släktnamnet Udbolt om denne bornholmsskeppare. Denna möjlig-het är alltså ganska svag och kan avföras efter fynden nedan.

Nu till lösningen på problemet med Anders Utbults härstamning, det tredje försöket. Underrubriker till detta avsnitt skulle kunna vara: Tredje gången gillt och Anders Utbult på Öckerö var inte den förste Anders Utbult samt Sonen Andreas på Öckerö var inte Anders Utbults förste son Anders. Efter att ha letat efter Anders Utbults ursprung i två av ubbhultsgårdarna i Fjärås socken, verkade det nu som om han i stället kom från den tredje av dem (det finns fyra). Det fanns tre jämnåriga Anders Andersson, som själva eller via fadern härstammade från var sin gård i Ubbhults by! Två av dessa familjer hade både en Anders och en Måns (liksom en Sven).

Den regniga fredagen 18/5 åkte jag, för att slippa vänta på försändelser från SVAR, till Kungsbackas bibliotek för att gå igenom Valldas kyrkböcker och ev där befintliga mantalslängder. Först kontrollerades kyrkböckerna. Några mantalslängder verkade inte finnas på biblioteket. Nu föll den ena pusselbiten efter den andra på plats! Eller vad sägs om inledningen med en Anders Andersson döpt 27/9 1724? Detta på gården Torås. Föräldrarna var Anders Jonsson och Elin Svensdotter. Anders Utbult på Öckerö var vid dödsfallet 1782 28/4 "57 år gammal, så när som på 5 månader". Det stämde på i princip en dag när. Sedan fortsatte det med Börta 1729, vilket stämde med hustrun till Anders Bengtsson, som var svåger till Magnus Udbolt. Fanns det nu även en Måns i familjen? Ja, det gjorde det! Han föddes 1727, vilket stämmer på 2 år när med folkräkningen i Köpenhamn. Så fanns dottern Ingeborg (född 1722). Hon nämns senare i mantalslängderna för Vallda 15, Sören eller Sven Nils gård. Att detta räknades till Torås hade jag inte förrän några dagar tidigare fått fram (med hjälp av ortnamnsförteckningen för Fjäre m.fl. härader). Längre hann jag inte kontrollera födelseboken den dagen. Senare fann jag de övriga syskonen, som dog små.

Skulle det nu gå att hitta ett samband med Ubbhult i Fjärås? Ja! Vid vigseln anges Anders Jonsson komma från Fjärås sn. Forskning där visade att det var just från Ubbhult han kom! I Fjärås födelsebok 1694 får vi beviset. Där har prästen, som tydligen var lite släktintresserad, noterat: "död i Walda Sn". Föräldrarna till Anders var Jon Andersson och Ingeborg Månsdotter. Se vidare i bilaga C.

Nu förstår vi varför Anders och Magnus kunde kalla sig Utbult, fastän de inte var födda i Ubbhult. Det var fadern som var född där. Han var alltså den förste Anders Utbult! Det måste ha varit så att han kallades Anders Utbult/Udbolt för att skilja honom från andra med det vanliga namnet (något skriftligt belägg för detta finns dock inte). Det var ju vanligt att man namngavs efter sin hemgård eller by. Det var alltså inte Ubbhult 2, Sjögården, eller Ubbhult 3, Lunden, denna släkt kom ifrån. De Anders och Magnus som kom därifrån behöll sina gårdsnamn. Men den här släkten kom från Ubbhult 1, Jöns Bengts gård. Den hade inget annat namn, varför det fick bli Ubbhult/Udbolt som angav ursprunget. Man kan fråga sig varför Anders och Magnus inte tog sig namnet Torås i stället för Utbult. Jag har inte sett det användas, men däremot bildades namnen Torén och Torin därav. En gissning är att de av känslomässiga skäl ville använda det namn som fadern blivit kallad.

Det ovannämnda bestyrker också Birger Utbults utsaga om släktens härkomst. "Onsalatrakten" är en mycket precis beteckning, då Vallda är grannsocken till Onsala.

Det som nu återstod var belägg för att Anders i Vallda 15 (Torås) kom till Öckerö. Tyvärr verkar det inte finnas mantalslängder för 1761-62, där det skulle kunna stå att han flyttat dit. Inte heller Magnus har gått att finna i mantals-längderna strax före flyttningen från hemmet, men för honom har vi ett samband genom att han senare under många år bodde hemma i Torås, och att han var svåger till Anders Bengtsson, som var gift med systern Börta.

Vi skulle också behöva bevis för att toråsbröderna var skeppare. Det fanns i alla fall många sådana i Vallda socken, och Anders Jonssons bror Måns var sjöman. Vid en kontroll av mina båtsmans-anteckningar fann jag att Jon Andersson i Ubbhult verkade vara båtsman. År 1706 anges i domboken att han avfördes från rotelängden. Sonen Anders Jonsson var också båtsman. Han enrollerades 1713 i drygt 18 års ålder och var kvar ännu 1716. Detta år marscherade han 22/3 till Karlskrona. Året efter vid en mönstring 15/2 i Fjärås finns hans namn fortfarande med, men det är oklart om han var kvar i tjänst. Att Anders blev båtsman betydde att han var sjövan och kanske senare sysslade med handelssjöfart.

Det fanns några källor kvar att skärskåda; Valldas kyrkböcker (komplettering), bo-uppteckningen 1757 efter Anders Jonsson och hans hustru, Valldas flyttningsattester från 1776 och domböcker från Fjäre härad fr.o.m. 1761. På hembygdsföreningen kanske man har gamla bouppteckningar som fattas på arkiven, och en forskare i Klippan, Bo Bergén, har gjort en gårdsgenealogi för Torås, där jag hoppades att han använt alla bevarade källor.

Under den noggranna genomgången av Valldas kyrkböcker framkom så äntligen ett i det närmaste vattentätt bevis för att Anders Andersson från Torås var identisk med Anders Utbult på Öckerö. Det var uppgiften om sonens död 1757. Det heter där: "St.n Anders Udbults och afl.e Tala HindricsDotters Son från Backa, Anders". Att denne Anders Udbult var identisk med Anders Andersson från Torås framgår av bouppteckningen efter föräldrarna 1757, men även av vigselboken 1754, födelseboken 1755 och dödboken 1757. Något som kanske kan styrka sambandet mellan Torås och Öckerö är fadderskapet 1764 1/7 för Anders Bengtssons och Börta Andersdotters son Hans. En av faddrarna var Anders Andersson från "Röröd". Något Röröd finns inte i norra Halland enligt ortnamnsförteckningar, men skulle med lite fantasi kunna vara en förvrängning av Öckerö Sörgård och Rörö av en präst eller klockare som skrev in uppgifterna i efterhand och knappast kände till Öckerööarna alls.

Mot ovanstående skulle följande kunna anföras: Det finns inget direkt belägg för att Anders Andersson från Torås var densamme som Anders Utbult på Öckerö. I domböckerna för Västra Hisingen borde det funnits något om Anders Utbults barns arv efter den barnlöse brodern Magnus. Odenvik som gått igenom dessa  ända fram till 1900-talet nämner inget om Anders Utbults härkomst. I vigselboken för Öckerö socken sägs inte att Anders var änkling. Inte heller har det gått att hitta något om avvittring efter hans första hustru (motsv. arvsskifte). Detta brukade införas i vigselboken och domboken.

Något som kan användas som ett indirekt bevis för sambandet Anders Andersson från Torås och Anders Utbult på Öckerö är Magnus Utbult/Udbolt från Torås. Stavningen av hans namn visar att Utbult och Ubbhult uppfattades som samma namn. Samtliga övriga uppgifter som framkommit under min tidigare och nuvarande forskning har införts i bilaga B. Se också ovan.

Efter genomgång av alla källor utom de kompletta domböckerna och Sandklefs koncept på Sjöfartsmuseet kan sägas att inget ytterligare av bevisvärde framkommit. Sven Andersson dog sannolikt på havet eller i utlandet, och Magnus kan också ha ljutit samma öde. Ingen av dem återfinns i Valldas dödbok eller register över bouppteckningar i Fjäre härad. Därför kan man inte direkt gå till deras dödsår för att leta i domböckerna efter arv till syskonbarnen (förhoppnings-vis Anders Utbults på Öckerö, liksom Börta Andersdotters på Torås).

Domböckerna för Fjäre härad har kontrollerats 1755-1765, samt hösttinget 1784-hela 1785. Kungsbacka rådhusrätt har kontrollerats 1774-82. På 1780-talet omfattar böckerna cirka 1.400 mål per år, och på 1750- och 60-talen drygt 1.000! Jag har alltså letat igenom 10-15.000 mål. Ingenting om Anders Utbult finns de åren. Han och hans familj verkar ha varit mycket laglydiga och beskedliga. Trots detta borde det funnits något om Anders och Börtas övertagande av gården och utlösande av syskonen, men det gör det inte. Det skulle kunna gå att hitta något om arvet efter Sven, om han dog barnlös, liksom efter Magnus, men jag har inte tyckt mig kunna lägga ner så mycket arbete på att leta i fler domböcker.

I stället kontaktade jag släkt- och hembygdsforskaren Bo Bergén i Klippan, vilken forskat i Vallda i många år och som tänker ge ut en bok om alla personer i Vallda socken fram till 1920. Jag tänkte att han gått igenom alla domböckerna. Det hade han nu inte, men det nästan osannolika förhållandet uppdagades att han själv härstammar från Anders Jonsson på Torås, via dottern Börta och hennes man Anders Bengtsson! Alltså en nutida släkting till Anders Utbult på Öckerö via en hittills okänd gren! Han har oberoende kommit fram till att Utbult och Ubbhult är olika stavningar av samma ortnamn och har uppfattat den här familjen på Torås som ursprunget till Utbult på Öckerö, även om han inte hittat något direkt belägg för sambandet. Gamla papper i något gårdsarkiv på Torås, vilka skulle kunna avslöja sambandet, finns enligt honom inte bevarade.

Bergén har alltså inte använt dom-böckerna för sina gårdsgenalogier, men hans forskning är seriös, och resultaten är enligt min bedömning mycket tillförlitliga. Han har gett mig anorna för de gårdar släkten härstammar från. Se vidare i bilaga D angående Elin Svens-dotter. Han har också hittat belägg för att Anders Utbults far, Anders Jonsson, var skeppare, men kunde inte vid vår träff hitta källan till detta. Magnus Utbult har inte återfunnits i dödboken eller ö.h.t. i någon källa efter 1791. Säkerligen föll han för åldersstrecket för mantalsskrivning då. Vissa personer missades att införas i dödboken. Magnus kan också ha flyttat tillbaka till Köpenhamn, men jag har inte fått något belägg för att han dog där.

Så beställde jag hem mikrofilmer på den varje vecka från 1765 utkommande "Götheborgska nyheter" med den förhoppningen att hitta någon biografi över Anders Utbult, när han dog 1781, eller någon annan artikel om honom som skeppare ståndsperson. De här tidningarna visade sig vara intressanta att läsa och innehöll en hel del födelse- och döds-notiser om invånarna i Göteborg, liksom uppgifter om fastigheter, försäljningar, Ostindiska kompaniet och mycket mera, men nästan inget om stadens grannskap. I varje nummer noterades inkomna och utgående skepp, deras skeppare och varor. Där återfanns bröderna Anders och Magnus Sjögård och många andra, men ingen från Torås.

På nätet finns infört de äldsta grav-stenarnas texter i många församlingar i Sverige, och där hittade jag en sjökapten C.A. Ubbhult, avliden 1914 och begravd på Öckerö. Jan-Yngwe Linderhav på Hönö kunde meddela att detta var Carl Aronsson Utbult. Det är också ett bevis för att man uppfattat Utbult och Ubbhult som samma namn.

När man begrundar det arbete jag lagt ner på att hitta Anders Utbults här-stamning, kan man fråga sig varför jag inte gick mera rakt på sak. Egentligen borde jag ha tagit fasta på Birger Utbults uttalande om släkten och testat det. Om jag letat i födelseböckerna i Onsala och dess grannsocknar hade jag snabbt hittat Anders född precis när han borde vara det enligt dödboken på Öckerö. Sedan skulle jag snabbt kopplat ihop det med Magnus Udbolt, som jag hittade i Sandklefs bok redan vid den tiden. Då hade jag varit precis där jag är nu! Och detta på bråkdelen av den tid jag lagt ner på att gå direkt till Ubbhult i Fjärås och Sätila och leta. Men uppgiften om Magnus Udbolts hemort 1777 tolkades inte som hans födelseort. Ingen annan nutida forskare har heller letat i Vallda efter Anders Utbult efter min hypotes som jag framlade i mitten på 1980-talet.

Men denna omväg har också lärt mig mycket om socknarna i norra Halland och folket där, inte minst Onsalasjöfarten som komplettering till sjöfarten på västra Hisingen. Värt att notera i fråga om släktforskning är följande. En muntlig tradition kan vara sann och bör undersökas, om den handlar om en ort eller person som kan kontrolleras. Genealogiska problem kan lösas utan domböcker, men kan ta lika lång tid. Domböckerna är egentligen inte så svåra att läsa, och man hinner leta igenom ungefär ett år per timme. Mantals-längderna är mycket nyttiga och bör vara en av huvudkällorna till släktforskning före tiden för husförhörslängder. Uppgifter om faddrar och gåvopenningar till kyrkan är också mycket nyttiga. Använd så många källor som möjligt! De kompletterar och verifierar varandra. Det går att lösa kniviga problem, men det tar tid och kräver tålamod. Komplettera också med kunskap om det geografiska områdets historia och geografi!

Ett antal frågor har också uppkommit under dennna forsknings gång. Kanske någon som tar vid, där jag nu slutar, kan hitta svaren.

1)      Hur gick det för Anders Jonssons bror Måns, som blev kvar i Frankrike i flera år?

2)      Var Anders Jonsson själv sjöman?

3)      Vad blev det av Anders Utbults bror Sven från Torås?

4)      Hur slutade brodern Magnus Utbult sina dagar?

5)      Var låg gården mera exakt än att det var i Vallda kyrkby?

6)      Hurdan var Anders Utbults sjömans-bana?

7)      Var släkten framstående?

8)      Var finns Anders Utbults på Öckerö bouppteckning?

Vissa frågor kan säkert besvaras efter en fullständig domboksgenomgång. Gårdens läge kan säkert ses på en karta i tillräcklig skala. Sjömansbanan kan möjligen framgå av Sandklefs koncept till boken. Det fanns flera skeppare som inte gick att identifiera, varför han inte tog med dem i boken. Pappren finns numera på sjöfartsmuseet i Göteborg, och man kan få komma dit och gå igenom dem. Att släkten skulle vara framstående kanske framgår av det faktum att prosten Thorén var ombud för Magnus Utbult, när denne var i Köpenhamn 1785. Dessutom hade man i Torås vid något tillfälle en medlem i kyrkoherdefamiljen som fadder. Magnus bodde dessutom några år i frälsegården Må i Fjärås, som var hem för landskamrerare och befallningsmän, liksom skeppare. Anders Utbults boupp-teckning (1781 29/8) uppvisades vid arvsskiftet efter hustrun 1794, men har inte kunnat återfinnas bland övriga från västra Hisingen. Finns den bevarad någonstans över huvud taget? Odenvik hittade ju Per Nordtmans bouppteckning, vilken nu inte går att hitta någonstans, men Anders Utbults nämner han inte.

 

 

III

Anders Utbult från Torås och Öckerö

 

Sammanfattningsvis har vi alltså följande bevis för att Anders Utbult på Öckerö var identisk med Anders Andersson från Torås i Vallda sn.

Vi har först skepparen Anders Andersson Utbult, som uppges vara född 1724 28/9, av allt att döma någonstans utanför Öckerö socken. Han nämns inte där före 1760 28/12, och under alla år han levde där sattes inga spår av hans hemort i några bevarade källor. Den enda trovärdiga hypotesen om hans härstamning lämnas av en ättling i fjärde led: Han skall ha kommit från Onsalatrakten. Några personer med namnet Utbult utanför denna släkt finns inte enligt efterforskningar på 1950-talet.

Sedan har vi den välbefarne styrmannen Anders Andersson Utbult från Torås och Backa i Vallda sn, en grannsocken till Onsala, döpt 1724 27/9, och aldrig nämnd som boende där eller någon annanstans än möjligen Öckerö, efter mantalsskrivningen 1760 (vid årsskiftet 1759/60).

Det kan enligt det ovan anförda inte råda något som helst tvivel om att detta är en och samma person. Till detta kan läggas att jag visat att formerna Utbult och Ubbhult är olika stavningar av samma namn. Jag har också framlagt en hypotes om hur formen Utbult utvecklats ur Ubbhult. Dessutom finns belägg för att Anders och hans bror Magnus tagit sig namnet Utbult via fadern, som var född i Ubbhult i Fjärås socken. Den enda gång en Anders Andersson i Onsalatrakten kallas Utbult är när Anders i Backa son begravs, men det räcker. Jag har visat att Anders Andersson i Backa är identisk med Anders Andersson från Torås.

Anders Utbults biografi skulle således kortfattat kunna skrivas så här:

Anders Andersson Utbult föddes 1724 i Torås i Vallda församling på Onsalahalvön och döptes 27/9. Fadern, Anders Jonsson, var född i Ubbhult 1 i Fjärås församling, och modern Elin Svensdotter i Norby i Vallda. Elin ärvde Torås efter sin morbror Anders Matsson, vilkens alla fyra barn dog före honom. Hon skötte gården medan han var ute på sjön. Anders Andersson var äldste sonen i familjen. Av de nio barn som föddes var det endast, förutom Anders, bröderna Måns (vilken senare kallade sig Magnus) och Sven samt systern Börta som överlevde föräldrarna. Magnus blev skeppare och bodde tidvis i Köpenhamn. Han tog sig också namnet Utbult, men fick inga barn. Han dog efter 1790 på okänd ort. Börta var gift sig med styrmannen, sedermera skepparen, Anders Bengtsson och bodde kvar i Torås i byggnader som hennes bror Anders bekostat.

Anders Andersson från Torås gifte sig första gången 1754 29/12 med Tala, dotter till Hindrik Larsson i Backa i Vallda (sannolikt skeppare även han) och född 1733 19/3. Paret bodde i Backa och fick 1755 28/11 sonen Anders. Denna familj fick ett tragiskt slut. Tala dog 1757 5/2, efter endast drygt två års äktenskap, och lille Anders 1757 7/5, blott 1½ år gammal. Efter detta flyttade Anders Utbult tillbaka till Torås, där modern hade avlidit 1756 26/12 och den nyförlovade systern Ingeborg ungefär samtidigt. Under loppet av ett halvår förlorade Anders alltså fyra av sina närmaste!

Anders bodde hemma i Torås åtminstone till årsskiftet 1759/60 och bedrev sjöfart. Han tituleras styrman första gången 1757 13/2. Skeppare blev han senast under året 1760. Under sin tid på Öckerö bedrev Anders Utbult fiske och fraktfart. Han förde 1766 en liten skuta på 2 läster till Ålborg, men senare hade han en större skuta som han trafikerade Ostkusten med.

År 1761 8/2 gifte sig Anders med Magdalena Persdotter, dotterdotter till underlöjtnanten vid Göteborgs eskader och kaparen, senare lotsåldermannen på Öckerö, Per Nordtman. Hon var liksom Anders första hustru född 1733. Hennes far dog samma år hon föddes och gav namn åt andre sonen. Förste sonen fick traditions-enligt namn efter sin farfar. Paret Utbult fick också dottern Anna Lisa och sönerna Cornelius och Zakarias.

Anders Utbult blev en ansedd man i socknen och hade olika förtroendeuppdrag. Han slutade sina dagar 1781 28/4, endast 56 år gammal. Mera om dessa uppdrag och släktens vidare öden finns att läsa i den tryckta litteratur som jag hänvisat till i min redogörelse.


 

 

 

BILAGA A

 

Anders Andersson från Torås

 


 


Anders Andersson på Torås, döpt 1724 27/9

 

Anders Andersson på Torås, ogift, systrarna Ingenorg och Börta, mtl 1749-50

 

Broder Anders (till systern Ingeborg) i Torås, till Backa, mtl 1755

 

Anders Andersson från Torås, vigd 1754 29/12

 

Anders Andersson i Backa, sonen Anders född 1755 28/11

 

Styrmannen Anders Andersson i Backa, hustru Tala begravd 1757 13/2

 

Välbefarne styrmannen Anders Andersson i Backa, bou 1757 19/2 efter föräldrarna

 

Styrmannen Anders Udbult i Backa, sonen Anders begravd 1757 15/5

 

Anders på Torås, svåger till Anders Bengtsson, mtl 1760

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA B

 

Magnus Utbult

(Mogens=Måns=Magnus)

 

 

 


Mogens Andersen Udtholt, styrman, 1758 13/9 i St Nicolai, Köpenhamn (vigselavgift)

 

Mag. Ubbhult, kofferdikapten, hustrun i mtl 1772 (dec-71), men inte 1768, Anders Håkans gård, Må, Fjärås sn

 

Udbult, kofferdikapten i Må, fadder 1773 30/6 och 1774 14/3

 

Magnus Utboldt, skeppare, husägare i Kungsbacka 1774-78 (bok om Kungsbackas bebyggelse)

 

Magnus Andersson Udbolt, skeppare och kofferdikapten, auktion 1774 15/10, uppbud och lagfart i Kba 1774 31/10, 28/11, 1775 2/1 och 27/3 (domboken)

 

Magnus Udbolt, skeppare i Kungsbacka, hållit marknad 1776 17/3 (domboken 1776 18/3)

 

Magnus Udbolt, skeppare och borgare i Kungsbacka, anhöll 1776 1/4 om tillstånd för handelsidkande ibm (domboken s.d.)

 

Magnus Udbolt, skeppare och borgare i Kba, 1776 9/12 bötfälld för "försummelse och motvilja" till gatusopning och brandvakt (domboken)

 

Magnus Udbolt, skeppare i Torås, Vallda sn, 1777 (Göteborgs tolagsräkenskaper i Sandklefs Allmogesjöfart)

 

Magnus Andersson Utbolt/Udbott, kapten, borgare i Kungsbacka, 1777 11/4 och 8/8, briggen Elisabet från Göteborg (Göteborgs sjömanshus)

 

 

Magnus Udbolt, skeppare och borgare, och hustrun Karin Andersdotter Udbolt sålt

fastigheten i Kba till Nils Börgesson och hans hustru Ingrid Andersdotter, uppbud 6/7, 3/8 och 31/8, fasta 1779 3/3, inflyttning till påsk s.å.

 

Skipper Utbolt, 1782 boende i backstuga i Torås (Vallda 15)

 

Capit. Utbolt, Torås, fadder 1783 11/11 ibm

 

Udbolt, skeppare, 1784 stämd av borgaren och slaktaren Nils Carlberg i Kungsbacka för utebliven betalning för en fläsksida, som svågern Anders bengtsson hämtat till honom två år tidigare (domboken hösttinget p.104)

 

Udbolt, skeppare, hustru madame Udbolt på Torås, 1785, fortsättning på ovannämnda stämning (domboken höstttinget p.217)

 

Udbolt, skeppare, hustrun, 1785, fortsättning enligt ovan, skulle skriva till sin "å utrikes ort warande man" (domboken sommartinget p.75)

 

Magnus Udbult, skeppare, 1785, nu boende i Köpenhamn, lånat pengar till Anders Rasmusson och fått 1/6 i Vallda 8 i pant (domboken sommartinget inteckningsärenden p.11)

 

Ubbult, skeppare, 1785, hustrun avlidit sedan senaste tinget, ärendet om fläsksidan till protokollet  (domboken hösttinget p.61, 25/10)

 

Måns Ubbhult, skeppare i Sören Nils gård, Vallda 15, Vallda sn 1785 (ej hustru) (mtl)

 

Capitain Utbult, Torås, hustrun död 1785 24/10 och begravd den 28.

 

Magnus Udbolt, skeppare i Torås, Vallda sn, bou 1785 19/12 efter hustru Karin Andorsdotter, död 21/10, han då i Köpenhamn

 

Mogens Andersen Ubolt, 58 år, änkling, försäljningschef och inneboende hos grosshandlare Madtzen i Christianshavn, kvarter 26, Strandgaden, Köpenhamn, 1787 (folketaelling)

 

Magnus Utbolt, Torås, fadder 1788 27/3 ibm

 

Måns Ubbhult, Vallda 15, Vallda sn, 1790 (ensam man), men inte 1795 (mtl), inte heller i kyrkböckerna t.o.m. 1797 eller i bou för Fjäre härad

 

Noter:

Mogens Udtholt i Köpenhamn 1758 är sannolikt vår Måns/Magnus, även om stavningen avviker något, men det skrevs ju i Danmark, där man inte var så bevandrad i svenska namn på orter och personer. Frågan är då varför han gifte sig i Danmark, när hustrun kom från Sätila, men hon kan ju ha varit piga där. Det var inte ovanligt att flickor åkte till Köpenhamn som pigor. Tyvärr har kyrkböckerna brunnit i St Nicolai församling i Köpenhamn, så man kan inte se hennes namn där. Mogens Ubolt i Köpenhamn 1787 är säkerligen identisk med vår Magnus Udbolt. Åldern stämmer ganska bra, och han var änkling. Handlaren Madtzen var 36 år och ogift, men i hushållet ingick en skrivare med dräng, "två negrer, samt två negrinnor".

Något annat man kan fråga sig är varför Magnus bodde i Må. Det kan ha varit pga samröre med skepparen Tore Persson Grill, som hade gift sig dit och bodde där åtminstone 1768-72. I Torås kan det ha varit pga att svågern och styrmannen Anders Bengtsson bodde där. Denne Anders kom från Lunna i Vallda sn (troligen Lunna 3, där det 1729 fanns en Bengt Andersson) och gifte sig 1758 med Börta Andersdotter från Torås. De återfinnes i hfl 1785-1803 i Jutagården, Torås. Han var född 1728 och hon 1729. De hade då dottern Anna Britta, född 1760, gift med Anders Larsson där, samt sonen Johannes, född 1769. I Hallands lands-beskrivning 1729 sägs Torås bestå av Vallda 19 och 26. Men enligt mtl ovan bodde de i Vallda 15; både Anders Bengtsson med måg och Måns Ubbhult.

Namnet Ubbhult: I de olika använda källorna skrivs orten omväxlande Ubbhult, Uphult, Ubult, Ubolt, och Udbolt. Måns ovan kallades omväxlande Ubbhult och Utbult, vilket jag tycker bevisar att den som kallade sig Utbult kom från Ubbhult. Det mest slående sambandet med Anders Utbult på  Öckerö är noteringarna 1772-74, där Magnus i två olika källor kallas Udbult (som fadder) och Ubbhult (i mtl). Det kan inte råda något tvivel om att det är samma person som avses i de två källorna. Att ortnamnets slutled kunde uppfattas som "bult" och inte "hult" antyds också av det faktum att en rotebåtsman där kallade sig Bult. Alla stavningsvarianter utom själva "Ubbhult" tyder ju också  på detta. Stavningen Ubolt kan kanske bero på att den låg närmare det dåtida uttalet av bynamnet. Bokstaven h rationaliseras ofta bort i talspråket, och sedan är det lätt att uppfatta u som förkortning av ut/ud.

Personen Magnus Udbolt är i sig själv ett bevis på att Anders Utbult kom från Ubbhult. Dessutom fanns en sjökapten på Öckerö som hette Carl Aronsson Utbult. Han dog 1914, och på hans gravsten har namnet stavats Ubbhult.

 

 

 


 

 

 

 

BILAGA C

 

Släkten Utbults äldre generationer på fädernet

 


m. Anders Börgesson, nämnd åtminstone1663-1681 i Ubbhult 1 (Jöns Bengts gård), Fjärås sn (N län)

h.  NN, nämnd åtminstone 1663-1681

s.   Jon, nämnd från 1681, gift här

 

m. Jon Andersson, född cirka 1653, död 1721 13/8, i Ubbhult 1, Fjärås sn

h. Ingeborg Månsdotter, född cirka 1655, död 1704 12/2, gift omkring 1680

s. Johan, född 1684, gift här 1707 16/6, död 1737 16/2 (en son, Anders, bosatt här)

s. Måns, född 1689 12/4, sjöman (i England 1713, Frankrike i 4 år 1714; mtl)

d. Börta, född 1691 8/4, sannolikt död som barn

s. Anders, född 1694 2/6, gift 1721 13/1 till Torås, Vallda sn (N)

d. Börta, född 1696 16/7, nämnd som fadder 1724 27/9

Paret fick 3 söner och 4 döttrar, av vilka en dotter (sannolikt äldsta Börta ovan) var död 1721, när fadern dog. Två döttrar bör, liksom Johan, ha fötts 1680-88.

 

 

m. Anders Jonsson, född 1694 2/6 i Ubbhult 1, Fjärås sn, död 1753-54 (bou 1757)

h. Elin Svensdotter, född 1696 13/1 i Torås (Vallda 15, Sören eller Sven Nils gård), Vallda sn, gift här 1721 13/1, död 1756 26/12 (bou 1757)

d. Ingeborg, född 1722, döpt 27/5, nämnd hemma som ogift ännu 1755, död 1756 i december,     då förlovad med Anders Andersson från Bäcken, Vallda sn

s. Anders, född 1724, döpt 27/9, med till visshet gränsande sannolikhet gift 1761 8/2 på Öckerö som skeppare Anders Utbult, död där 1781 28/4

s. Måns, född 1727, döpt 14/7, säkerligen gift 1758 13/9 (vigselskatt) i Köpenhamn

med Karin Andorsdotter från Sätila sn (P län), död 1785 24/10 (bou finns), tidvis

boende i Må 3 (frälse), Fjärås sn, i Kungs-backa (tomt 47 äldre, 51 yngre numr.) och hemma i Torås som skeppare Magnus Udbolt (alt.stavning Måns Ubbhult), död tidigast 1790 (sist nämnd i mtl 1791, upprättad 1790 18/10, och ej med i död-boken)

d. Börta, född 1729, döpt 9/11, gift 1758 1/1 med styrmannen, senare skepparen och

nämndemannen, Anders Bengtsson från Lunna 3 (Olof Tors gård), Vallda sn, son till Bengt Andersson (död 1744) och Anna Hansdotter (död 1765 15/6), och bosatt här, död efter 1800-03 (hfl)

d. Johanna, född 1732 11/2, död s.å. 20/11

d. Inger, född 1734 4/1, död s.å. begravd 19/7

d. Johanna, född 1735 12/5, död före 1755 (mtl)

s. Sven, född 1738 10/3, död före 1740 (ytterligare en son Sven född då)

s. Sven, född 1740 31/1, sist nämnd 1760 (mtl, ej med i dödboken)

Bouppteckning finns för Anders och Elin (1757, 6, sid. 799). Mtl är glesa: Anders nämns 1740, men inte 1749. Elin nämns i mtl 1755, men inte 1760. I bou bör man kunna se alla barnen (de överlevande) och kanske något om Anders och sönernas yrken (förhoppningsvis sjömän, styrmän eller skeppare, de vanligaste benämningarna på sjöfartsyrkena). Det fanns en hel del sjöfarande män i Vallda sn, inte minst i Torås. Denna by utgjordes främst av Vallda 19 och 26, men delar av Vallda 8,11,14,15 och 16 ingick också.

Efter att ha gått igenom bouppteckningen kan följande sägas. Anders och Elins dödsår anges här. Elins dödsdatum kan kontrolleras i dödboken, men inte Anders. Det framgår att Elin ärvt gården av sin morbror Anders Matsson. Varför hon ärvde Anders är oklart, men kan ha varit pga att hon tog hand om honom på äldre dar. Anders var född 1648 i Norby (Vallda 22) som son till Mats Göransson och Ingeborg eller Börta Nilsdotter (Bo Bergén). Enligt Bo Bergén var Anders skeppare och nämns som sådan 1681-90 (i Sandklefs Allmogesjöfart, med skutor på 15-26 läster). Han var gift med Börta (båda döda efter 1716, Anders 1718), och nämns på gården från 1682 (mtl). Enligt dödboken skall hustrun dock ha hetat Ingeborg Andersdotter, född 1650 på Torås, död 1732 6/11. De hade sonen Olof, född 1688, död 1712, och tre andra söner, vilka också dog före föräldrarna, varför Anders kan sägas ha satsat rätt, när han lät Elin få gården.

Elin Svensdotter var den piga som nämns 1715-17 (mtl) och som ogift åbo 1719-20 hos Anders Matsson i Vallda 15, även om det i mtl 1721 heter att Anders Jonsson gift sig med Elin Andersdotter. Detta namn förklaras lätt av att hon var hans systerdotter och kunde uppfattas som dotter. Anders nämns här från 1682 (mtl) efter Jöns Larsson och Per Andersson.

Elins härkomst får vi veta i brodern Lars Svenssons arvsskifte eller testamente 1757 30/6 (nr 120). Det fanns också en bror Mats. De var födda i Norby (Vallda 6, Sven Lars gård) och barn till Sven Larsson och hans hustru Sigrid Andersdotter (enligt dödboken för Lars 1759 18/3, död 75 år gammal). Sigrid borde haft patronymikon Matsdotter.

Anders Andersson, född 1724, nämns som ogift åbo i mtl 1749-50. År 1755 sägs han där vara skriven i Backa, och 1760 (årsskiftet 1759/60) hemma igen som svåger till Anders Bengtsson, som då var åbo. År 1768 var han borta.

Anders gifte sig 1754 29/12 med Tala Hindriksdotter från Backa, född 1733 19/3 som dotter till Hindrik Larsson (sannolikt född på gården, död 1751 under utrikes sjöresa till Frankrike) och Anna Andersdotter (möjligen från Hålan, Släp sn, död 1779 27/7). Han flyttade dit och bodde där ännu vid tiden för föräldrarnas bouppteckning. I denna framgår det att Anders med egna pengar bekostat byggnaderna på Torås, och att han ville att systern Börta skulle få överta gården, eftersom hon skött om föräldrarna och gården. Dock ville han ha möjlighet att bo där tills han kunde skaffa sig "annan lägenhet". Hustrun Thala hade nämligen dött 1757 5/2 av "rosjukan" (rosfeber?). Innan dess hade hon fött Anders en son, Anders (1755 28/11). Han blev bara 1½ år gammal och dog 1757 7/5 av hosta (kikhosta?).

Under loppet av ett halvår förlorade alltså Anders sin syster och mor, sin hustru och son! Anders Utbult på Öckerö var inte den förste Anders Utbult. Hans far måste ha kallats så ibland. Dessutom var sonen Andreas Utbult på Öckerö inte den förste sonen till skeppare Utbult.

 

Den hypotetiske fadern till Anders Utbult på sidan 8 kan nu med vissa modifieringar dokumentariskt beläggas.

 

Tillägg : Det som kan verka oklart och ofullständigt här ovan kompletteras genom bilaga D.

 

 

 

BILAGA D

 

 

Släkten Utbults äldre generationer på mödernet

 


1 Elin Svensdotter, född 1696 13/1 i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N), död 1756 i Torås, Vallda 15, Vallda sn (N).

 

 

*** Generation I ***

f  2 Sven Larsson, född 1640 i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N), död 1720 3/4 i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N). Bonde i Norby.

Gift med nästa ana

Barn:

Elin Svensdotter, född 1696 13/1, se ana 1.

 

m

3 Sigrid Matsdotter, född 1653 i Klasberg, Vallda 22, Vallda sn (N), död i Klasberg, Vallda 22, Vallda sn (N). -Födelseåret ungefärligt.

Gift med föregående ana

 

*** Generation II ***

ff

4 Lars Carlsson, född i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N), död 1675 i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N). -Hade brodern Per Carlsson, vilken åtminstone tidvis vistades i          Stockholm. - Död före 1675.

Gift med nästa ana

Barn:

Sven Larsson, född 1640, se ana 2.

 

 

 

Fm

5 Elin Nilsdotter, död i Norby, Vallda 6, Vallda sn (N).

Gift med föregående ana

 

mf

6 Mats Göransson, död 1685 i Klasberg, Vallda 22, Vallda sn (N).  -Gift mer än en gång. Första hustrun hette Ingeborg eller Börta Nilsdotter. Det är oklar vem som var mor till barnen Anders och Sigrid. Det var Anders (född 1648, död 1718 22/3) som kom till Torås. Han gifte sig 1681 med Ingeborg Andersdotter (född 1650, död 1732 6/11) och fick fyra söner, av vilka ingen överlevde föräldrarna. -Död före 1685.

Barn utan känd moder:

Sigrid Matsdotter, född 1653, se ana 3.

 

*** Generation III ***

 

fff

8 Carl Larsson, död 1650 i Norby, Vallda 6.   -Död efter 1650. Nämnd i skattelängd det året.

 

Barn utan känd moder:

Lars Carlsson, se ana 4.

 

Mff  12 Göran, död 1640 i Klasberg, Vallda 22, Vallda sn (N). -Död före 1640.

Barn utan känd moder:

Mats Göransson, se ana 6.

 

 

 


 

 

BILAGA E

 

Senare generationer på Torås (Vallda 15)

 

 


m. Anders Bengtsson, skeppare och nämndeman, född 1728 i Lunna 3 (Olof Tors gård), Vallda sn, som son till Bengt Andersson (död 1748 19/11) och Anna Hansdotter (född 1692, död 1765 15/6), död här 1804 7/6

 

  1. Börta Andersdotter, född här 1729, döpt 9/11, gift 1758 1/1, död 1803 3/12

s.     Bengt, född 1758 18/5, död 1578 11/6

d.    Anna Britta, född 1760 12/1, gift här

s.     Anders, född 1761 13/12, ej nämnd   sedan

d.    Ingeborg, född 1763(?), död 1765 7/2 "1 månad gammal"

s.     Hans, född 1764 1/7, död 1765 15/5

s.     Johannes, född 1766 23/6, död 1768 24/8

s.     Johannes, född 1769 (kyrkboken saknas), sjöman här, nämnd till 1794 (hfl)

s.     Sven, född 1773 10/10, sannolikt död 1774-76 (kyrkboken saknas), ej nämnd 1785 (hfl)

 

I mtl 1768 (upprättad vid årsskiftet 1767/68) nämns sonen Johannes och döttrarna Anna och Malena. I hfl 1785 nämns en dotter Anna Lena, född 1761. I mtl 1795 har Anders Bengtsson mågen Jöns Eriksson. Dessa uppgifter kan förklaras efter genomgången av kyrkböckerna. Anna Lena nämns 1794 14/2, när hon gifte sig sjömannen Jöns Eriksson (okänd hemort). Hennes första gifte var med styrmannen Olaus Andersson från Backa (1789 14/1). Hon kallas där Anna Helena Andersdotter. Olaus kan inte återfinnas i dödboken. Kanske han omkom på havet. Anders Bengtssons bror Hans tog sig släktnamnet Lund efter Lunna (Bo Bergén).

 

m.   Andreas Larsson, sjöman, född 1754 i Torås, död efter 1808

h.    Anna Britta Andersdotter, född här 1760 12/1, gift 1781 23/10, död efter 1808

d.    Anna Lisa, född 1781 4/11, död liten (ej nämnd i hfl 1785)

d.    Britta Cajsa, född 1783 10/11, död 1803-08 (hfl)

d.    Anna Lisa, född 1786 16/11, död före 1800 (hfl)

s.     Magnus, född 1788 27/3, död 1788 30/6

s.     Anders, född 1790 28/6, död samma dag

d.    Britta Stina, född 1791 19/9, död 1791 20/11

s.     Zacharias, född 1792 25/12, nämnd 1 803-08

d.    Anna Lena, född 1796, nämnd 1803-08

s.     Johannes, född 1799, nämnd 1803-08

 

 

 

 

 

 

BILAGA F

 

SJÖGÅRD

 


Per/Peter Sjögård var kofferdikapten på handelsmannen Christian Arvidssons skepp St Nicolas. I bouppteckningen berättas att han i december 1759 på hemresa från "Peaubeuf" i Frankrike med skepp, gods och besättning "alldeles omkommit". Han efterlämnade änkan Christina Jeansson, men inga barn. Arvingar blev i stället syskonen som nämns i översikten över gården Ubbhult 2 (Sjögården), men de avstod allt till änkan. Per och Christina bodde på Vallgatan i Göteborg.

Så har vi brodern Magnus Sjögård. Han hade, enligt bouppteckningen 1780 27/8, på sitt skepp Importantia, som låg vid Amsterdam, "med döden avgått". Hans änka hette Johanna Catharina Paulin, och paret hade en son och tre döttrar. Huset de bodde i låg på Drottninggatan i Göteborg. Förmyndare blev farbrodern, borgaren och skeppsombudsmannen i Göteborg, Anders Sjögård.

Anders Sjögård bodde i Masthugget och var först gift med Maria Christina Paulin. Hon dog 1755 (bouppteckning 6/8). Några barn fick de inte. Anders var då skeppare, men när brodern Magnus och hans andra hustru dog i början på 1780-talet var han skeppsombudsman ("waterschaut"). Andra hustrun var Margareta Beckman. Med henne fick Anders två söner och två döttrar.

Vad blev det då av de andra två bröderna, Sven och Olof? Olof dog tidigt. Han nämns inte bland syskonen 1761 i bouppteckningen efter Per. Sven flyttade till Uddevalla. Det framkom i bouppteckningen efter fadern 1744. På landsarkivet fanns även han registrerad. Det visade sig att han hade dött redan 1752 (bou 1752:723) och efterlämnat änkan Anna Margareta Sjögård (flicknamnet ej angivet). Per blev alltså bara 45 år, Magnus 54 och Anders minst 63 år. Sven blev 36 år och Olof högst 36. Det var ett riskabelt yrke att vara sjöman. Magnus och Anders nämns f.ö. ofta i det varje vecka utkommande bladet Göteborgska nyheter. Där fanns alltid några rader om inkommande och utgående skeppare.


 

 

 

 

BILAGA G

 

Bröderna från Jutagården

(Några episoder som skulle kunna ha hänt)

 

 

I När Anders mönstrar ombord på sin första resa som skeppsgosse och tas emot av kaptenen:

-God dag, min pilt!

-God dag, kapten!

-Varifrån kommer du?

-Jag är född på Torås. Min far heter Anders Jonsson.

-Anders Jonsson? Undrar om det är den Anders Jonsson som jag seglade med under Stora ofreden? Men han kom visst från Ubolt i Fjärås.

-Jo, min far är född där! Han har berättat mycket om sin tid som enrollerad. De flesta kallar honom Anders Ubolt.

-Då kan du också få heta det här, så man vet vilken Anders det är.

 

 

II När Anders kommit till Öckerö och pratar med sin hustru Magdalena:

-Käre Anders, du verkar alltid så allvarlig. Du har aldrig berättat hur du hade det, innan du kom hit till Öckerö. Jag trodde jag skulle kunna göra dig lycklig.

-Min lilla Malena! Det gör du! Men du förstår, det var en så svår tid, att jag inte har orkat tänka på den. En dag kanske jag kan göra det. Det är knappt jag kan tänka mig att resa hem och besöka min syster och svåger.

Efter ett par år: Anders har bestämt sig. Han skall åka hem till Torås och vara

 

fadder vid dopet av systern Börtas barn,

sonen Hans. Året är 1764, och det är mitt i sommaren. När han kommit tillbaka är han förändrad, lättad på något sätt:

-Men, käre Anders, hur är det? Du verkar så tillfreds nu. Vad var det som hände i Torås?

-Jo, du förstår, när jag kom hem var det som om allt det onda som hänt var borta. Det var väl att det var en så ljus och fin högtid, och det var inget som påminde om

den onda tiden. Eller så är det att det gått några år nu. Och så har jag ju dig.

-Tror du att du kan berätta nu?

-Ja, jag vill berätta allt för dig: Det var ett halvår från julen 1756 som den ena efter den andra av mina närmaste togs ifrån mig. Allt blev liksom meningslöst. Jag ville ge mig iväg och aldrig återse min dystra hemtrakt.

Min äldsta syster, Ingeborg, var förlovad och skulle snart gifta sig. Men hon dog vid juletiden. Efter bara några dagar hämtade Gud hem mor Elin. Som om inte detta var nog hämtades också min hustru Thala hem bara några veckor senare. Ja, du visste ju att jag hade varit gift innan. Hon fick rosfeber. Ett sånt elände! Tre av mina närmaste var borta! Hur skulle jag nu göra med vår lille Anders? Det var min syster Börta därhemma som fick ta hand om honom. Och jag fick inte ha kvar Anders heller. Kikhostan ryckte bort honom i början av maj.

Så du förstår att det har varit svårt att tänka på detta onda och berätta om det.

-Ja, Anders, jag förstår nu varför du varit olycklig. Ett tag trodde jag det var mig det var fel på.

-Nej, Malena! Du är min glädje nu, liksom våra piltar. Jag har ett nytt liv nu.

 

 

III När Anders kommit tilbaka från en resa till Ålborg 1766. En bekant hoppar ombord:

-God afton, "Dansken"!

-God afton! Ja, du kanske kan kalla mig Dansken efter en resa, men min bror, Magnus, kan göra mera skäl för det namnet. Kom in i kabyssen och ta ett stop, så ska jag berätta om honom!

Min lillebror har kommit sig upp och blivit en riktig storskeppare! Nu har han bott i Köpenhamn några år. Kanske han fick för sig att bosätta sig där på grund av namnet på vår gård, Jutagården? Han kan ha känt sig halvt om halvt som dansk.

Magnus är inte mycket hemma nu. Han gifte sig där 1758. Kan du tro det, men hans fru som han träffade i Köpenhamn kom från Sätila. Världen är bra liten! Men de stackarna har inte fått barn ännu efter åtta år.

-Men du har välsignats med den sorten!

-Ja, Gud vare tack! Det är en gåva att få söner som kan ta över skutan.

-Ska inte du också flytta till Danmark och bli storskeppare?

-Nej, jag har det bra på Öckerö.

 

 

 


 

 

BILAGA H

 

Källor som använts

 


Kyrkoarkiv

Vallda:    Födelseböcker 1722-27, 1733-92

Vigselböcker 1718-21, 1760-88

Dödböcker 1732-85, 1790-1809

Flyttningslängder 1796-

Flyttningsattester 1790-talet

Husförhörslängder 1755, 1785-1808

Kyrkoräkenskaper

Längd för prästgårdens reparation 1782

Fjärås:    F,v,d och kyrkoräkenskaper 1688-1749, 1752-75

Onsala:   F,v,d spridda år

Sätila:     F,v,d spridda år

Kungsbacka:  F,v,d 1688-1717, 1756-62

Hallands län:   Vigselregister upprättat av Hallands genealogiska förening (sökning gjord av Sven Johansson, ordförande i Hallands genealogiska förening)

 

Mantalslängder

 

Vallda, Fjärås (Hallands län):

1663-82, 1685, 1697, 1704-23, 1736, 1740, 1749-50, 1755, 1760, 1768, 1772, 1785, 1790-93, 1795

 

Bouppteckningar

Västra Hisings härad: 1794 26/4

Fjäre härad:    1744-61, 1757 19/2, 1785 19/12

Göteborg:       1751:1045, 1755 6/8, 1761:1233, 1781 27/7, 1783:45

 

Uddevalla:      1752:723

 

Domböcker

Fjäre härad:    1755-65, 1784-85

Kungsbacka rådhusrätt: 1705-20, 1774-82

 

Litteratur

Sandklef: Allmogesjöfart

Johansson och Grill: Kungsbackas äldre bebyggelse

Sätilas invånare genom tiderna

Göteborgska nyheter 1765-

 

Uppgiftslämnare

Bo Bergén, Klippan

Jan-Yngwe Linderhav, Hönö

Ragnar Olsson, Mölndal och Rörö

Steen Thomsen, Köpenhamn

 

 

BILAGA I

 

Fjäre häradsrätt, bouppteckningar, 1757, s.122

 

Åhr 1757 d. 19 Februarii sammanträdde numera framl. Anders Jonssons och thes jämwäl afledna hustru Elin Swensdotters barn och arwingar, Sonen Styremannen Wälbefarne Anders Andersson utj Backa, så uppå egna, som till at bewaka utrikes wistande myndige Brodrens Månses samt hemma, och tillstädes warande omyndige brodrens Swens rätt; Systren Pigan Börta Andersdotter jemte hennes fästeman Siömannen Anders Bengtsson från Lunna, jemte thesse Syskons Morbroder Lars Swensson från Norby, hwilcken såsom theras frände sig instälte; till at nu utj tilkallade gode Mäns närwaro låta upteckna, wärdera dehla sins emellan qwarlåtenskapen efter berörde theras föräldrar, af hwilcka then förra Anders Jonsson för tre år och then senare Elin Swensdotter sistledne Juleafton här på Skatte frälse hemmanet Walda Sören Nilsg. med döden afgådt.

Jämwäl infant sig then utj sistl. Decemb. Månad afledna dottrens Ingebors fästeman Anders Andersson från Bäcken, som berättade sig här icke widare hafwa at påminna, än allena at utbekomma thess utj detta Sterbhus giorde förskott, som arftagarne honom bewiljade, Ty upgafs ägendomen som följer.

 

Fast ägendom är En fjerdedel af förbem. Skatte frälsehemmanet Sören Nilsg. utj Walda by och Sochn, har framl. hustru Elin ärfteligen tilfallit efter sin Morbroder framl. Anders Matsson, och består utj gammal jord till fyra tunneland åker, Hwilcket hemman i anseende dertill at Sonen Styremannen Anders Andersson af egna medel upbygt the derpå nu befintel. hus; hwilcket han nu påstår at thess enda syster, som stedse wid gården och hos föräldrarna giordt tienst, bör til godo niuta; så blef nu thenna hemmans dehl wärderad till   104:-(?)

 

Lös ägendom

1 Swartbrokot Ko               14:-

1 dito rödhielmet                  16:-

1 dito rödbrokot                  13:-

1 rödgrimmet Stut                12:-

1 brun Stutkalf                     3:-

1 hwit Qwigkalf                    3:-

3 st. får à 1 dr 16 s               4.16

1 Rödbleset häst 6 år           30:-

1 liten Sugga                        2:-

1 Gris                                  1:-                                                                                  98.16

 

Spannemål

4 Tunnor blandkorn à 7 dr    28:-

2 skpr Råg à 1 dr 16 s         3:-                                                                                  31:-

 

Sängkläder

1 Underbålster med blårandigt war wärderas till                                     8:-

1 Dito samma wärde                                                                             8:-

2 st. hufwudputor à 2 dr 16 s                                                                 5:-

1 öfwerdyna med blå och rödrandigt yllet wahr och små fieder               5.16

1 d.o af lika godhet                                                                                5.16               32:-

 

Linkläder

2 par blångarns lakan à 1 dr 24 s                                                           3.16

2 st. lärofts putewar                                                                               1.16               5:-

 

The aflednas gångkläder

1 Koft och kiortel af Swart Kalminck något brukad                                12.16

1 Koft och kiortil af randigt kamelott skaft                        10.16             23:-

 

Husgerådsaker

3 st. ylne bänkedynor à 4 dr                                             12:-

1 bordtäcke                                                                                            2.16

1 dito gammalt                                                                                         -.8

1 drägels duk                                                                                          1.16             16.8

 

Träsaker

Befinnes innom hus af kistor, kar, tunnor och byttor i ett för alt till             5:-

gårdsredskap till                                                                                      4.16               9.16

 

Jernsaker

2 st. gamla grytor                                                                                     1.24

1 liten Stekepanna                                                                                   -.8

Jernredskap af yxor, nafwar, ljar, och skiäror                                           3:-                  5:-

 

Sonen Styremannen Anders Andersson fått hemgift 1 Ko för                  14:-

 

Summa Inventarii                  334.8

 

Häraf drages gield och skuld

de fattigas andel fyra öre af hwarje hundrade                                            -.14

Anders Andersson wid Bäcken som förberördt är,

efter ingifwen och godtkiänd räkning har at fordra                                   30.4

Smeden mäster Per Jönsson i Norby har at fodra                                   20:-

Styremannen Anders Andersson i Backa                                                17.16

Lars Andersson på Torås dito                                                                12:-

Anders Andersson ibm d.o                                                                     3:-

Anders Kielsson i Heberg                                                                       1:-

Uptekning och Skiftes kostnad                                                                4.16             88.18

 

Enär denna skuld af Inventarii Summa dragen är, blifwer öfrige 245 dr 22 s S.mt som efter lag fördelas emellan trenne bröder och en Syster, så at på hwarje broderlott belöper 70 dr 6 2/7 s och på Systerlotten 35 dr 3 1/7 s S.mt och för en hwar utsättes som följer:

 

 

No.1

Äldre Sonen Anders Andersson

Utj det fasta får                                                                28.18.6 6/7

Fått hemgift en Ko för                                                      14:-

Utj Sterbhuset har tilgodo i lösöron                                  27.20                                   70.6.6 2/3

 

No.2

Sonen Måns Andersson

Utj det fasta får                                                                28.18.6 6/7

Dito lösöron får                                                               41.20                                   70.6.6 6/7

 

No.3

Sonen Sven Andersson

Utj det fasta får                                                                28.18.6 6/7

Dito utj lösöron                                                                41.20                                   70.6.6 6/7

 

No.4

Dottren Börta

Utj det fasta får                                                                14.9.3 3/7

Utj lösöron får i Sterbhuset                         20.20                                   35.3 1/7

 

Summa Summarum          334.8

 

Sedan, deta således afgiort war, yttrade sig äldre Sonen Styremannen Anders Andersson, det han för sin del utj det fasta til Systren Börta indrager lösningsrätten, och förmodar thet hans bröder framdeles giöra detsamma i anseende thertill at han för den kostnad han på detta hemman med des bygnad giort, af thesse sine Syskon ingen ärsättning tagit, som ock at thenne thes enda Syster städse hos dess afl. föräldrar arbetat och slitit wid bruket. Dock förbehåller sig, ther han skulle påtränga, wid så fatta omständigheter som sig nu wisat therest han wistas, at här få hafwa sitt hemwist för sig och sitt lilla barn tils lägenhet för honom gifwes.

Beträffande utrikes wistande broderens arfsrätt, så blifwer thensamma tils widare hans förordnande utj boet hos Systeren utom ränta stående. I lika måtto then omyndige brodren Swens lott, emedan han wistas hos sin Syster.

 

Ägendomens ricktiga upgifwande betyga wij Syskon

Anders Andersson               Börta AndersDotter

 

Uppå then omyndige Sonen Swen Anderssons wägnar underskrifwer thes morbroder

Lars Swensson

 

Såsom tillkallade gode Män underskrifwa

Lars Andersson                    Anders Bengtsson

 

Ofvan upförda de fattigas andel fiorton s S.mt är betalt, som quiteras Walda d. 10…

Gustaf Fr. Hjortberg

Kyrkoherde

 

(Denna bouppteckning är en avskrift av originalet, varför man inte kan se underskrivarnas handstilar. Min avskrift följer i all stavning originalet, men vissa små ändringar har gjorts i layouten för att förbättra läsbarheten)

 

Henrik Karlsson, augusti 2001