Ifrån Hönö Hembygdsgårds gömmor har vi hämtat följande:

Gottfrid Börjesson, Hönö minns och berättar

MAT OCH MATVANOR

Söndamedda            Köttsôppa kokt på kött, som vi köpt av åkare

Kalops kunde det bli ibland

Efterrätter                Sagosoppa

Blandad fruktkräm

Havresoppa med russin

Sveskekräm (plommonkräm)

Nyponsoppa

Kvällsmad                          Vi hade 2 kor och eftersom vi hade mjölk och ägg blev det ofta pudding och liknande rätter

Klonkemjölk

Mannagrynsgröt eller välling

Havregrynsgröt

Rågmjölsgröt med sirap

Risgrynsgröt

Pannkaka eller plättar

Blev det mannagrynsgröt över, så kunde det bli stekt gröt med lingon till frukost. Kokt eller stekt fesk kunde de bli både medda å kväll. Så länge griseblot vara så va de: Kokt palt med sirap till medda och stekt palt med lingon te frukost näste da. Den rökta skinkan hängde på skrubben, och när den var slut koktes slinka på bena.

Om vi inte åd opp maden på tallriken så sa mamma: ”Lämna inte kvar minnesbedden, för då kan i tappa minnet.”

Vatten drack man direkt ur spann, med skopa som jämt låg i spann. Även i skolan stod en spann vatten med skopa som hela klassen drack ur. När vi åd gröt sto grödfatet mitt på bordet, vi åd samtliga ur samma fat, på vår egen tallrik hade vi mjölk. Var och en gjorde liksom sitt eget hål i gröten i det gemensamma grötfatet och till slut började ju hålen gå ihop med varandra. Vi hade en gammel skräddare som åd med oss, och han snusade, så när hålen började gå ihop tvekade vi barn och sa: ”Vi vell inte eda i Johanssons hôl.”

Fisk torkades på sommaren, det var bra att ha när vintern kom de hängdes att torka på klädstrecken.

”Bare skrôtten naken” sa man om resten på ett äpple eller päron, man kunde be någon om att få skrôtten sen åt man tills bara kärnhuset fanns kvar.

Lögetråg användes när grisen var slaktad och skulle skrapas. Hade man inget lôwetrôw då kunde man få låna det av Konrad-på-Hea, 25 öre gången tog Konrad i hyra. Även köttkvarn kunde man få låna, även denna för 25 öre.

Socker ransonerade mamma. Kaksocker klippte hon i småbitar med en sockertång.

Efter slakten ble de môcke i stôvera, palt, longelôrv, sylta, fläsk i alla former, smölt, nöller, longemos. En del av korven spegesaltades, och skickades till stan för rökning. När det vankades kokt fläsk åt vi barn bara köttet, fläsket kallade vi för bleket.

MATVANOR FÖR SMÅBÖNDER

Morgonmål                         Môrras kaffe med grovt bröd, som doppades i socker blöttes i kaffe och åts som sôppa. På sönda feck vi fint brô. Brödet förvarades på vinn i en skrobb. Mamma vågade inte släppa opp oss på skrobben för å hämta brô på stanga, för då tog vi de fina.

Frukost                     Stekta betäter stuvade i mjölk, spegesill

Stekta betäter med stekt salt fläsk, som måste urvattnas i flera vatten i klampen med värmen på

Medda                      Slinka kokt på fläsk

Kokt saltlånga

De hände någon gång att det blev köttbullar, men det var sällan

Stekt fläsk med lök och jättego sås och kokt potatis

Kålsoppa utan potatis. En nolhôtte kom hem till oss en gång när vi åt kålsoppa och sa förvånat: ”Jestane meg, eder i barfôtte kål”

Gråärter med mjölk

Gula ärter och fläsk

Som vit sås till spegesillen hade vi mjölk som smaksattes med vitpeppar och salt